ÅretsNobelpristagare ikemi, VenkatramanRamakrishnan påbesök i Rinkeby

É Romani GlindaDen romska spegeln

Pris 47 kronor Nr 6–2009

Hearing om deapatiska barnen i

Rikdsdagen

�ov-Dec

Kära läsare. Mycket har hänt under detgångna året. Den 27 januari, Förintelsenminnesdag, visade ÉRG sin egenproduce-rade utställning Den okända Förintelsen,som handlade om deportationen av romeroch judar från Rumänien tillTransnistrien. Samtidigt visade Forum förlevande historia en utställningen omjudars Förintelse i Ukraina. DO blevnamnet på en ny myndighet när alla tidi-gare diskrimineringsombudsmännen slogsihop till en ny. På Rosenbad hölls ett vik-tigt internationellt möte för att se vilkaframsteg som gjorts för att förbättra denationella minoriteternas situation.Internationella romerdagen firades runtom i Sverige. I Göteborg firades dagenför första gången på Rhösska museet medett seminarium med representanter förflera europeiska institutioner som enatsom en ny rapport om problematiken kringromernas förflyttningar i Europa.

Stockholms universitet arrangerade enkonferens om romers Förintelses och för-följelse genom tiderna fram till idag.Inbjudna var experter från olika ländersom delade med sig av sin forskning omromer. I Stockolm valde romerna LarsDemetri till ny ordförande för Romsktkulturcentrum. Romskt ungdomsförbund,RUF, arrangerade Ternenge djesá, denförsta romska ungdomskonferensen iSverige, på uppdrag av Delegationen förromska frågor. International romani Unionutfärdade romska pass, vilket kritiseradesav många olika romska organisationer.ERG blir ljudtidning. Romer som inte kanläsa av olika anledningar får ljudskivangratis. Madonna blir utbuad på scen iRumänien då hon tar romernas parti.ERG:s medarbetare Bengt O Björklund,berättar i sin bok Jag missade Woodstockom sitt liv från 1949 fram till 1973 då hanfriges från ett turkiskt fängelse. Den andraaugusti samlas romer i Auschwitz för atthedra cirka tre tusen mördade romer.

Under året tar två svenska romer sinaexamina på universitetet i Stockholm.Amnesty berättar på årets bokmässa i

2 É Romani Glinda

Innehåll:

Insändare sid. 3

Om romernas situation sid. 4

Om de apatiska barnen sid. 5-7

Bakro sid. 7

Galaförestänning sid. 8–9

Kulturvecka på RKC sid. 10–11

Bostadsmarknaden sid. 12–13

Den glömda jämlikheten sid. 14–15

Rädda romsk media! sid. 16

Romerna i Skåne sid. 18-20

En ursäkt sid. 20

Notiser sid. 21

Länsstyrelsen tar över sid. 22-23

Romer på agendan sid. 24-26

Nobelpristagaren sid. 28-29

Recept sid. 30-31

Bilden på framsidan är tagen på Rinkebybibliotek den 9 december i år med åretsnobelpristagare i kemi, VenkatramanRamakrishnan av Rosario Ali Taikon.

Statens KulturrådVår bidragsgivare

ISS� 1651–3258

Bengt O Björklund, Fred Taikon, Rosario AliTaikon, framför sitter Mirelle Gyllenbäck,Maja-Lena Taikon och Veronika Portik.

Redaktören har ordet

É Romani Glinda

Egnahemsvägen 58141 37 Huddinge

Telefon:+46 (0)8-779 40 31+46 (0)70-712 39 91

E-mail: fredt@telia.comWebadress: www.romaniglinda.se

Postgiro: 19 54 82–5

Ansvarig utgivareoch chefredaktör: Fred TaikonRedaktion: Maja-Lena Taikon,Rosario Ali TaikonBengt O BjörklundMirelle GyllenbäckVeronika Portik

Tipsa ossVi tar gärna emot material till tidning-en, samt tips om olika evenemang påsamtliga romanédialekter, antingen viavanlig post eller via e–posten:fredt@telia.com

Göteborg att romerna får det allt sämre iEuropa. Debatten om Apatiska barn blos-sar upp med Geller Tamas nya bok DeApatiska. Avslöjandena ledde till enhearing i riksdagen. I slutet av året komde av regeringen utlovade konferensernadär man skulle lyfta de romska frågorna.Equalety Summit var den första där ingaromer som vanligt hade någon plats italarstolen, till skillnad mot den somFundamental Rights Agency FRA arran-

gerade med fokus på romers diskriminer-ing och utsatthet. Inga romska organisa-tioner från Sverige var med, trots att de,enligt FRA:s ordförande var inbjudna.

Delegationen för romska frågor stäng-er den 31 december dörren för att skrivaklart sitt betänkande som de ska över-lämna till regeringen i juli 2010 ochLänsstyrelsen i Stockholm tar delvisöver verksamheten till många romersförtret.

Tryck: Carlshamns tryckeri

É Romani Glinda 3

I förra veckan satt jag i Migrations-domstolen och följde med spänt intresseett asylärende, som hade överklagats. Detvar en romsk familj från Kosovobestående av mamma, pappa och ett 4-årigt barn, som kom till Sverige år 2007,efter att ha flytt från sin hemort Gnjilane,där de blivit utsatta för förföljelse pågrund av sin romska etnicitet. De hadetrots många svårigheter stannat kvar väl-digt länge i Kosovo, men till slut blevlivet alltför outhärdligt. Att ta till flyktvar för dem den enda utvägen.

Väl här i Sverige ansökte de direktom asyl och berättade också ingåendeom alla de övergrepp de utsatts för.Men när Migrationsverkets beslut fatta-des, hade praxis ändrats. Det var intelängre en självklarhet att romer frånKosovo skulle få uppehållstillstånd ochflyktingstatus här i Sverige. I ställetblev det ett avslagsbeslut. Familjenöverklagade och det var vid den muntli-ga förhandlingen i Migrationsdomstoleni Stockholm, som jag infunnit mig. Manfår verkligen hoppas att domstolen fin-ner att familjens asylskäl är tillräckliga.Eller i vart fall att de kan beviljas uppe-hållstillstånd på synnerligen ömmandeomständigheter. Nu väntar vi, dvs.familjen, deras advokat och jag självmed spänning på domen, som kommerom två veckor.

Den här familjen är som romer intevälkomna i Kosovo och de är livräddaför att tvingas tillbaka dit. Detta av fleraskäl. De har ett barn som de önskar skafå ha en framtid i ett land där man somrom kan leva utan att ständigt vara rädd.Mamman är svårt traumatiserad och när-mast apatisk, pappan är allvarligt hjärt-sjuk och i behov av en hjärtoperationsom inte går att genomföra i Kosovo.

Jag kom precis hem från en kortareresa till Serbien, där jag besökte någraromska familjer, som inte hade haft turen

att få stanna i Sverige. Enfamilj från själva Serbienhade en 14-årig pojke somvar allvarligt sjuk. Han haderedan här i Sverige blivitmer och mer isolerad ochokontaktbar, men han hadetrots sitt allvarliga sjuk-domstillstånd blivit skickadtillbaka till Serbien med sinfamilj.

Han har inte pratat ochingen har kunnat ha någonverbal kontakt med honompå flera år. Han äter intelängre själv utan blir matadmed flytande föda av sinmamma, som är mycketorolig för honom. Han lig-ger som i koma. Skall hanbli frisk och bli en vanlig pojke igen?Kommer han någonsin att kunna gå ochprata igen?

Livet i det lilla, lilla rummet där famil-jen bor värms upp av en vedspis. Pojkensmamma berättar att man betalar c:a 300kronor/kubikmeter. Lika dyrt som iSverige! Ännu så länge klarar man sig,för snälla människor i Sverige skickarpengar till deras uppehälle. Men hur skadet gå för den apatiska pojken?

Nästa ställe jag besöker i Serbien är enplats ute på landet, c:a 40 km frånBelgrad. Här finns något som kallas ettkollektivcenter, något som visar sig varanågra rum i gamla arbetarbaracker somSerbiska staten hyrt av det intilliggandevärmekraftverket.

”Kollektivcentret” hyser under en kortperiod familjer som utvisats från olikaEU-länder där de nekats asyl. När dekommer till Belgrad, och inte har någon-stans att ta vägen, får de under de förstafjorton dagarna bo på ett av fyra kollek-tivcenter. I Obrenovac rörde det sig omrum av mycket enkel beskaffenhet i

Romer på flykt

gamla baracker, men trots allt, det var taköver huvudet.

Den familj jag letade efter, en familjsom varit asylsökande i Sverige, fannsinte längre kvar. De hade säkert redanlämnat landet, för att försöka få asylnågon annanstans. Många olika personerberättade för mig att just nu är det frånSverige och Tyskland som det kommermånga romer som inte fått uppehållstill-stånd, och som är i ett oerhört dåligtskick. Höggravida kvinnor, apatiska barn,svårt traumatiserade vuxna som lider avPTSD (post traumatiskt stress syndrom)och som inte får någon behandling. ISerbien finns inga resurser och romernaär på intet sätt prioriterade! Hur har detkunnat bli så här? Vad händer i vårt landsom alltid framhåller att vi har en huma-nitär flyktingpolitik? Vi borde skyddaoch hjälpa romerna från Balkan, somlyckats fly från förföljelse och eländeoch hjälpa dem att bli lite mer män-niskovärdigt behandlade. Vi borde bli enförebild för andra länder!

Ingrid Schiöler

Att romernas situation runt omkring iEuropa är en angelägen fråga är ingentingnytt, i synnerhet när det gäller de romskabarnen. Att alla barn ska få gå i skolan ochfå en gedigen utbildning är en självklarhet.Men denna självklarhet omfattar inte allaromer. Det finns fall från olika länder iEuropa där romska barn sätts i klasser ochskolor ämnade för förståndshandikappadebarn, trots att de romska barnen mycketväl platsar i de vanliga klasserna. Dettahar skett vid ett flertal tillfällen i blandannat Slovenien. När det går ut informa-tion till de romska föräldrarna är de intealltid heller medvetna om att barnen blirplacerade i dessa skolor och klasser.

Att romer blir diskriminerade inommånga olika samhällssektorer är helleringenting nytt. Många länder runtomkring i Europa har en bra lagstiftning

när det kommer till diskriminering ochorättvis behandling. Men eftersompåföljderna för de som diskriminerar ärsmå eller till och med obefintliga, tas intelagstiftningen på så stort allvar. Att roms-ka barn placeras i särskolor är ett prob-lem för hela Europa menar Rosario AliTaikon.

– I många länder finns det tester somvarje elev måste göra för att få tillträdetill en viss skola. Dessa tester går blandannat ut på att se hur kulturellt och språk-ligt kompetenta de är. I många fall harromerna sämre förutsättningar att klara avdessa tester. Trots att de kan vara födda ilandet, betyder det inte att de har haftkontakt med majoritetsbefolkningen. Ivissa fall kan de inget annat språk änromanés. Men i många fall vill föräldrar-na att barnen ska gå i dessa specialklasser

4 É Romani Glinda

Om romernas situationDet var en intresserad skara människor som samlats på folkets hus iGöteborg. Amnesty anordnade ett seminarium för att belysa romernassituation i Europa. Medverkande var Thereza Eriksson, lärare påAgnesbergs folkhögskola i Göteborg, Rosario Taikon från È RomaniGlinda samt Lise Bergh, generalsekreterare för Amnesty.

Text: Mirelle Gyllenbäck Foto: Veronika Portik

Rosario Ali Taikion, Theresa Eriksson, Paula Andreska och Lise Berg.

eftersom det redan finns andraromer som går där, sägerRosario Ali Taikon.

Romerna i Italien - en av demörkaste situationerna?

Under den senaste tiden hardet varit ett stort inflöde avrumänska romer till Italien. Detär dessa romer som varitföremål för den heta debatt somförts de senaste åren i landet.Deras situation stryps helatiden genom restriktioner. Runtomkring i Italien finns det lägerdär de är bosatta året om.Myndigheterna vill begränsaderas frihet genom att kon-trollera vem som går ut och in ilägren.

– Det har förts fram en stor kritik frånolika länder, men det har inte häntnågonting i praktiken.Fingertrycksdebatten av romer i Italien(se É Romani Glinda nummer 4-2008)var hett omdebatterad, men ingentinghände förutom kritik från bland annatmedia. Den kritik som Sverige har riktatmot landet har varit svag, säger LiseBergh. framtiden

Här i Sverige då?Skiljer sig situationen för romerna här i

Sverige exempelvis från Slovenien ochItalien? Ja, menar Thereza Eriksson.

– Men det finns fortfarande mycketkvar att göra.

Hon menar att om vi, både romer ochmajoritetsbefolkningen, inte visarstarkare motstånd mot det som sker iEuropa mot romerna, är det inte långtfrån att det kan hända oss. Här i landethar alla romer samma rättigheter sommajoritetsbefolkningen, men det betyderinte att diskrimineringen har försvunnit.Eftersom romerna har en låg utbild-ningstradition, leder det till att gruppenrent generellt inte har så stor kunskap omsina rättigheter.

– I olika situationer som kan uppstå,vet man att man blir illa behandlad, menman vet inte att det är diskriminering,säger Thereza Eriksson.

É Romani Glinda 5

År 2004 blev de apatiska barnen enmedial fråga när själva begreppet mynta-des. Redan då låg ett hundratal barnsjuka. Diskussionerna och debatternablev allt vildare och allt mer hätska.Även från myndigheternas sida talademan om att barnen fejkade sin situation,att de blev förgiftade av sina föräldrar, attde var apatiska på dagen, men lekte,skrattade och åt under natten. Många avbarnen var romska barn, kanske var detnågot som ytterligare spädde på mytbil-den om deras situation.

Det var Kalle Larsson som presentera-de Gellert Tamas och han kalladeGellerts bok för ”Årtiondets viktigastereportagebok” och författaren och jour-nalisten Gellert satte själv an tonen närhan inledningstalade och berättade omnågra av alla de fall han dokumenterat isin bok. Han berättade bland annat histo-rien om Mariana Kaurova, en ung tjejmed ett tragiskt förflutet som blev alltsjukare och mer deprimerad för att tillslut bli helt katatonisk.

– Hon avvisades bakvägen för att intenågon skulle kunna dokumentera dethela, ett barn som inte ens kunde sittaupp. Mamman knuffades ut ur ambulan-sen och blev kvar i Sverige.

Gellert Tamas berättade om när hanintervjuade en polis som påstod att ”Detvet ju alla att de fejkar”.

– Detta trots att vårdande läkare sademotsatsen.

Gellert Tamas höll då på med ett inslagför Kalla fakta, men intervjun med poli-sen togs inte med.

– Vi hade långa samtal på redaktionenom hur Peter Johansson, en polisinspek-tör, kunde påstå något så uppseendeväck-

ande, att han offentligt kunde sprida sågrova anklagelser som han saknade allaformer av belägg för och som i Marianasfall hade karaktären av rena vand-ringssägner.

Men redaktionen valde alltså att inte tamed hans uttalande.

– Vi var eniga om att den behandlingMariana utsattes för inte berodde på enenskild polisman utan på en rad myndig-heters nonchalans, ointresse eller renamisstag.

Den brutala avvisningen av Marianaföregicks av beslut från Migrations-verket, polisen, barn- och ungdomspsyki-atrin (BUP), öppenvården, slutenvården,socialtjänsten och kriminalvårdens trans-porttjänst.

Två och ett halvt år senare slog en stat-lig utredning fast att manipulation ochförgiftning låg bakom dessa barns situa-tion.

När de apatiska barnen blev en medial

Hearing om de apatiska barnenI mitten av november inbjöd Vänsterpartiet till en hearing i Riksdagenom apatiska barn. Inbjudna var författaren Gellert Tamas som skrivitden uppmärksammade boken ”De apatiska”, företrädare för de myndig-heter som handlägger asylfrågor samt de som möter de apatiska barneni sitt arbete. Moderator var Kalle Larsson, flyktingpolitisk talesman (v).

Text: Bengt O Björklund Foto: Veronika Portik

fråga 2004 uttalade sig dåvarande migra-tionsminister Barbro Holmberg. Honsade att ”Det är inte asylpolitiken somgör barnen sjuka”.

– Detta blev något av ett mantra somuttalades om och om igen. BarbroHolmberg påstod att barnen blev friskaså fort som de avvisats, något som visadesig vara en ren lögn.

Marie Hessle, regeringens utredare omapatiska flyktingbarn och nationellsamordnare, lämnade under 2005 en rap-port om barnens situation.

– I den kan man läsa att barnen är uppeoch springer på nätterna och att ”då blirvi glada”. Vi gjorde under hösten det åreten stor undersökning för att se om dettavar sant. Det visade sig att det inte fannsnågra belägg alls för detta påstående, attdet hela handlade om vandringssägner.Men ju mer infekterad debatten blev, jufler apatiska barn avvisades.

Det var Marie Hessle som polisanmäl-de föräldrarna till ett stort antal apatiskabarn. Mellan åren 2003 och 2005 avvisa-des mellan 20-30 apatiska barn.

– Ett av barnen på en flyktingförlägg-ning i Stockholm höll på att dö av uttork-ning innan hon avvisades.

Gellert Tamas menar att det är olyck-ligt med politiseringen av frågan kring de

Tamas Gellert berättar om de apatiska barnens situation.

apatiska barnen. Han menar också att detär av största vikt att det sker en rättsligprövning, mycket av flera myndighetersagerande är att betrakta som brottsligtförfarande, att man borde börja med atttillsätta en oberoende granskningsnämnd.

– Barnens asylskäl måste stärkas. Detmåste finnas en garanti om vårdkontinui-tet i det land dit barnet avvisas. Det ärtjugo år sedan Barnkonventionen kom.Den borde vara en del av svensk lagstift-ning vid det här laget.

Eva Wiiks är psykoterapeut och harmött måna apatiska barn.

– Vården av apatiskabarn ser olika ut i olikadelar av landet.Föräldrarna till en romskpojke som heter Daniel

fick höra att ”Det är föräldrarnas ansvaratt hitta vård”. Idag får han bara vård avFrälsningsarmén och blir bara allt smalare.

Anita Dorazio, asylkommittén ochLäkare i världens klinikför papperslösa, berättadeom sina möten med deapatiska barnen.

– Det går inte att talamed dessa barn, bara

med föräldrarna. Det värsta fallet jagvarit med om handlar om en pojke somsåg sin pappa mördas. Han har legatkatatonisk i två och ett halvt år, heltokontaktbar. Det som sker med dessabarn är en humanitär katastrof.

Lotta Wiberg är psykolog på BUP ochföre detta samordningsan-svarig för Vårdkedjan förapatiska barn.

– Bakgrunden till vård-kedjan var att vi upptäck-te många barn med en

svår symptombild. Dessa barn är mycketsårbara, både som individ och familj ochdet faktum att befinner sig på flykt. Dessabarn känner en enorm stress, oro för sinaföräldrar och själva asylprocessen är enstor stressfaktor och den långa handlägg-ningen. Behandlingen av dessa barn gårut på att reducera stressen. Det är viktigtatt få till stånd en vardag som de har kon-

troll över. Då kan det vända. De måste fåett hopp.

Göran Bodegård är överläkare på BUP.– De barn som vi ser är

mycket sjuka och de blevsjuka innan de fick avslagpå sin asylansökan.

Hans Peter Söndergaardtalade om viktiga upptäck-

ter av stresshormoner hos apatiska barn.Anders Printz är avdelningschef för

Hälso- sjukvårdsavdelningen påSocialstyrelsen.

– Vi har inlett ett arbeteom hur dessa barn kan fågod vård av god kvalitet.Dessa barn måste fåsamma möjlighet till vård

som alla andra barn. Fram till årsskiftetska vi se på vilka områden som måstebelysas, till exempel om vi tillräckligt braerbjuder vård till papperslösa ochasylsökande. Det är viktigt att man tidigtidentifierar de barn som är i riskzonen. Vimåste se vad vi kan göra bättre. Kanskebehövs det en ny lagstiftning. Social-tjänsten och vården måste samarbeta bätt-re och ansvaret måste bli tydligare.

Mikael Ribbenvik är rättschef påMigrationsverket.

– Vi har idag 27 apatis-ka barn. Nio av dem harfått permanent uppehålls-tillstånd, sex fall behand-las av Migrationsverket,sex fall ligger hos dom-

stolen och sex av dem ska utvisas.Mikael Ribbenvik talade om den nya

utlänningslagen som trädde i kraft efter attden tillfälliga lagen som gav amnesti åt ettflertal papperslösa upphört att gälla 2006.

– Den nya lagen är som den gamla.Det är aningslöst att tro att en tillfälliglagstiftning som gäller i bara fem måna-der ska lösa allt. I den nya lagen står detatt man ska hänsyn till ”synnerligaomständigheter”, något som domstolarnatolkar rent juridiskt som än mer svårt attuppfylla än den tidigare skrivningen ”avhumanitära skäl”. När vi tar ställning föl-jer vi gällande lagstiftning. Många har

6 É Romani Glinda

sagt att kan ni inte tolka lagen med civil-kurage, men vi måste följa lagen.

Henry Ascher är barnläkare påSahlgrenska universitetssjukhuset i

Göteborg.– I takt med den hårda-

re synen på flyktingarökar de apatiska barnen.Det finns ett starkt sam-band mellan barnens trau-

matiska upplevelser och deras tillstånd.Det finns ingen kunskap alls om apatiskabarn i de hemländer de kommer ifrån.

Sverige har fått kritik från FN för sittsätt att hantera asylsökande barn.

– Det finns ett stort behov av bredainsatser för flyktingbarnen. Vi måste varabättre på att lyssna på barnens egnaberättelser. Det är dags att vi görBarnkonventionen till svensk lag. Barnhar också skäl till asyl.

Även Henry Ascher tog upp den nya,hårdare formuleringen i den nya utlän-ningslagen.

– Den nya lagen har ingen bakdörr avtyp ”humanitära skäl” och anmälningsplik-ten gör att socialtjänsten inte kan hjälpagömda flyktingar. Idag ökar åter antaletapatiska barn. Man kan inte säga att manbara följer lagen och struntar i konsekven-serna. Detta slogs redan fast underNürnbergrättegången där många hävdadeatt de bara lytt order. Jag efterlyser perso-ner som inte bara skyller på andra. Modoch kurage är vad som behövs.

Sedan följde några korta repliker frånde partirepresentanter som var på plats.De fick två minuter på sig och först utvar Kalle Larson (v).

– Det kommer att behövas ett ansvarsut-krävande. Både Migrationsverket ochMigrationsdomstolen har en mycket hårdpraxis. Barn har egna asylskäl och det ärdags att Barnkonventionen blir svensk lag.

Bodil Ceballos (mp) talade också omden nya formuleringen i utlänningslagen.

– Humanitära skäl har blivit till syn-nerliga omständigheter. Detta är något viinte borde använda eftersom det är sårestriktivt. Alla inblandade måste ta ettpersonligt ansvar.

É Romani Glinda 7

Göte Wahlström (s) undrade varförflyktingfrågan överhuvudtaget ligger påJustitiedepartementet.

Ulf Nilsson (fp) efterlyste en humanareflyktingpolitik.

– Men migrationen måste vara regle-rad.

Mikael Cederbratt (m) försvarade dennya utlänningslagen.

– Dagens system är rättsäkrare än detgamla var. Regeringen kommer att beMigrationsverket att utreda frågan ombarnens perspektiv.

Lars Gustafsson (kd) menade att vår-den spelar en stor roll.

– Det är vårdpersonalen som måstevara styrande. Det är viktigt att vården ihemlandet är säkrad och vi måste kunnakontrollera vad som har hänt dessa barnsedan de kommit tillbaka. Jag tror att detblir svårt att göra Barnkonventionen tillsvensk lag.

Fredrik Federley (c) talade om avstån-

det mellan lagstiftarna och tolkarna avlagen.

– Det finns en uppenbar skillnad mel-lan lagstiftarnas intention och uttolkar-nas. Migrationsverket har inte velat tolkalagen som vi har velat. Kanske måste viändra på formuleringen ”synnerligaomständigheter”. Tyvärr genomsyrar intebarnperspektivet lagstiftningen.

I den efterföljande debatten berättadeSocialstyrelsens representant att detgamla påståendet om att barnen förgifta-des, inte längre var deras officiella håll-ning. Migrationsverkets representant togupp frågan om förtroendeläkare.

– När vi inte förstår ett läkarutlåtandekallar vi in en förtroendeläkare. Det ärmånga läkarutlåtanden som vi inte allsförstår.

När ÉRG talade med Gellert Tamasefteråt menade han att det var ett stortsteg bara det att Socialstyrelsen tagit bortden gamla formuleringen om förgiftning.

– Men barnen kommer helat tiden tillsist att vara beroende av lagstiftarna ochdess uttolkare. Just nu lägger de baraansvaret på varandra. Ett första viktigtsteg är att man nu funderar på att formu-lera om ”synnerliga omständigheter”.Sedan är det problematiken med vård-kontinuiteten, med den rätt till vård somdessa barn har även i det land dit deavvisas. Inget barn ska kunna avvisas ominte vårdkontinuiteten är garanterad.

Vi undrade om det faktum att det är såmånga romska barn som blir apatiska harhaft någon effekt på inställningen tilldem.

– I och med att detär många romskabarn som är apatiskafinns det säkertgamla fördomar somspelar in i debattenoch bemötandet,sade Gellert Tamas.

BBaakkrrooEn originalserie av Ulf Lundkvist och Bengt O Björklund.

Galan arrangerades i syfte att belysaromernas kamp för sitt berättigande i sam-hället, något som underströks med utdelan-det av RKC:s nyinstiftade hederspris tillartisten Esma Redzepova för sitt humanis-tiska engagemang och sitt arbete mot barn-förtryck och antiziganism. Priset kommeratt delas ut årligen till personer som bidrartill att bekämpa orättvisor och rasism.

Först ut på scenen i år var RKC:s egendansgrupp Terné Cherhaia. Det är enfröjd och en ynnest att få följa dessa dan-sande romska barn som bara blir alltbättre och allt större med åren.

En ny bekantskap i år var den begåva-de sångerskan Viktoria Famulson sommed sin fantastiska röst trollband heladen fullsatta Södra teatern med sitt näs-tan ofattbara röstregister. Nästan lite syndbara att en sådan talang ska behöva

sjunga karaoke. Ge henne en riktigorkester! Viktoria Famulson har blandannat sjungit på lyxkryssningar iKaribien och Australien. Kanske är detdärför vi har hört så lite om denna talang.

Konfe rencierer under kvällen var denständigtaktuelleHansCaldarasoch dencharmigaNadjaBilicki.

Den mestdramatiskaföreställ-ningen varnog densom inled-

8 É Romani Glinda

Stor galaföreställning på Södra teaternRomskt kulturcentrum i Stockholm arrangerade som ett led i den romska kulturveckanmellan 2 -7 november en galaföreställning med romska världsartister som Balkans egensouldrottning Esma Redzepova, den spanska ensemblen Puerto Flamenco och den ryskasång- och dansgruppen ILO på Södra teatern.

Text: Bengt O Björklund Foto: Rosario Ali Taikon och Domino Kai

Ilo.

des av Puerto Flamenco. Den två dansar-na trollband publiken med sina exaktatakter och kraftfulla rörelser. Helaföreställningen gick i ett slags manligtkvinnligt tema, med både en manlig ochen kvinnlig sångerska som på sina egna

É Romani Glinda 9

speciella sätt utgöt sina typiskt spanskaklagovisor.

När Esma Redzepova intog scenenville publikens vilda förtjusning aldrig taslut. Hennes namn skallade mellanbänkraderna och publiken viftade medhela kroppen. Det är en märklig ochmäktig känsla att vara med om den

attraktion som denna gigant inom denromska musiken har. Ingen kan som honnärma sig den råa nerv som berör allaromer. Naket och utan översentimentali-tet sjunger hon så att tårarna faller.

Den ryska gruppen Ilo avslutadegalakvällen med sin mycket professionel-la föreställning. De både sjunger och

dansar och deras ryska tillhörighet visarsig här med till exempel kosackliknandedanser. Ilo är en grupp som har funnits igenerationer och även på scenen visardet sig att generationerna i denna familjsamarbetar. Det är en underbar föreställ-ning, genomsyrad av ren professionalismoch kärlek till det de gör.

Esma Redzepova.

Puerto Flamenco. Viktoria Famulson.

KrísRomskt kulturcentrum i Stockholm inled-de sin kulturvecka den 2 november medatt visa TV-serien "KRISS" från 1963som skildrar hur en romsk domstol fun-gerar. Det är en charmig dramatiseringdär romer ur familjerna Kaldaras, Demitrioch Taikon agerar framför kameran iolika fiktiva problemställningar som skalösas av en Krís. Även omtidens tand har gnagt på dennagamla kopia är det uppfriskandeatt se dessa romer agera. Detligger nästan lite av pilsnerfilmöver det hela, men man impone-ras av den ogenerade uppvis-ningen av klassiska romska pro-blem och deras lösningar.

Den romska krísen är någotav ett nav i den romska kultu-ren. Sedan århundraden tillbakahar romerna själva skipat rättvi-sa bland de egna.

– Det är främst inom lovaraoch kelderash som dessa dom-stolar tillämpas, berättarAngelina Dimiter. Det är ett

sätt att skapa fred. Romerna var ju enliten grupp som reste runt och för att deinte skulle bli ovänner skipades rättvisapå detta sätt.

Den gamla tevefilmen inleddes med ettanförande av Karl-Herman Tillhagen,museiintendent på Nordiska museet underåren 1961 och 1972. Men hans intresse

10 É Romani Glinda

för romer väcktes mycket tidigare.– Redan 1947 kom Tillhagen till de

romska lägren för att besöka dem.Idag handlar Krís mer om nutida pro-

blem, menar Angelina.– Det är viktigt att det sker en moder-

nisering av Krís, att den även kan hanteramoderna problem som droger och sådant.

Kulturveckan på RKC i filmens teckenText: Bengt O Björklund

Publiken ser på filmen Romska tårar.

Hans Caldaras, Weszo Kwiek, Angelina Dimiter och Mikael Dimiter under visningen av tevefilmen Kriss.

Foto: Bengt O Björklund.

Foto: Rosario Ali Taikon.

É Romani Glinda 11

Alla romer ser heder som något myck-et viktigt.

– Idag ökar också samarbetet mellande olika romska grupperna i Krís, sägerVeszo Kwiek, som är studiotekniker påRKC. Man kan till exempel söka en krí-sitori, en romsk domare, från en annangrupp än den egna.

KatitziPå onsdagskvällen var det dags för dengamla TV-serien "Katitzi" att visas påduken i RKC:s stora sal. Hans Caldarasberättade om inspelningarna av TV-seri-en och om Katarina Taikons författarskapoch liv. Hans Caldaras var själv med iproduktionen av TV-serien. Det var hansom gjorde musiken till serien.

Romska tårarPå fredagen under kulturveckan visadesåter den rumänska filmen ”Romskatårar” av den rumänska aktivistenLuminita Mihai Cioabã. Filmen är ettenda långt vittnesmål från de romer somöverlevde hemskheterna i Transnistrienunder andra världskriget. De ofattbaraomständigheter som dessa människortvingades leva under berättas i dessaintervjuer med en nästan plågsam inle-velse. Barn som lämnades att dö i snön,kannibalism och ofattbara grymheter frånbåde nazister, ryssar och rumäner.

En antal romska aktivister som samlats iStockholm för ett arbetsseminarium kringromernas historia inom Pingstkyrkan varnärvarande, bland andra Waldemar Kalininfrån Ukraina, Thomas Acton från England,Jorge Bernal från Argentina och ElenaMarushiakova och hennes man VeselinPopov från Bulgarien.

É Romani Glinda hade också tagitfram sex foton ur det digra arkiv somRigo Lajos familj skänkt till Fred Taikon.Bilder från olika delar av Europa därromer träffas inom ramen förPingstkyrkan. Rigo Lajos, som var enförgrundsfigur inom den romska väckel-serörelsen, tillbringade en stor del av sitt

liv med att missionera bland romer iSverige och Europa. Fred Taikon, somredan som barn åkte med Rigo Lajos tillväckelsemöten i Frankrike, berättade ompersonerna som var med på bilderna.

EsmaDen romska musikens drottning, EsmaRedzepova, har två gånger nomineratstill Nobels fredspris. Det är för sitt enga-gemang i den romska frågan. Hon har iårtionden bekostat romska barn derasskolgång. Hon kommer frånMakedonien, ett mångetniskt och mång-kulturellt land med många romer.

Esma Redzepova, du verkar bli en alltvanligare gäst på musikscener i Sverige.Varför är det så?

– De älskar mig som artist i Sverigeoch jag får alltid bra recensioner här. Denmakedonska ambassadören skickar migalla pressklipp.

Esmas musik är en slags blandning avromsk, makedonsk och balkansk musik.Hon sjunger med mycket stor inlevelseoch med en närhet till sina sånger somkänns mycket äkta. Kanske är det justdenna äkthet som ligger till grund förhennes engagemang i romernas proble-matik. Honär dessutomfrån ett av defå länder iÖsteuropadär romernafår det alltbättre.

–Makedonienär enda landsom erkännerden romskaminoriteten.Det råderingen uttaladnationalism ilandet och vihar en romskparlamentari-ker och en

romsk minister. Det finns två privataromska tevestationer och de romska bar-nen kan idag lära sig romanés i skolan.Makedoniens nationella radio var dessu-tom den första radiostationen där manspelade romsk musik redan 1956.

I Makedonien omfattar skolpliktengymnasiet, något som också gäller allaromska barn.

– Det betyder att alla romska barnmåste gå på gymnasiet och många avdem går vidare till universitet ochhögskola. Cirka fyra, fem procent av ele-verna på högskolan är romer, säger Esma.

Esma har som sagt bekostat mångaromska barn deras skolgång. Idag är detsärskilt två elever hon tar hand, en ungman på 24 år som går på den makedons-ka konstakademin. Han är skulptör. Ochså en ung kvinnlig sångerska som mångatror ska bli den nya Esma.

– Pojken kommer från Skopje ochflickan från en liten stad som heterKratovo. Hon bor med mig och hon är enfantastisk sångerska., säger Esma.

I Skopje finns det ett romskt museumsom Esma grundat och driver. Där harhon sparat alla de fantastiska och påkos-tade kreationer hon burit på olika scenerunder sin tid som artist.

Esma Redzepova tar emot RKC:s nyinstiftade pris för sitt engagemang iromernas sak under galan på Södra teatern.

Foto: Rosario Ali Taikon.

Romernas situation på bostadsmarknadenhar alltid varit problematisk. Efter att iårhundraden ha tvingats att ständigt flyttasina vagnar var det först på 1960-taletsom de fick rätt till att bosätta sig och fåen egen lägenhet.

– I vårt slutbetänkande som kommer ivår handlar en hel del omromernas situation i sam-hället, bland annat dåromernas situation påbostadsmarknaden som viska tala om idag. Vi hop-

pas att detta seminarium ska ge oss för-djupad kunskap och goda idéer som vikan ta med i slutbetänkandet, sade UlfÖfverberg från Delegationen.

En av dem som anam-mat kallelsen var MicaelNilsson från Boverket.

– Vi jobbar inte medfrågor som rör romer påBoverket. Ett skäl till det

är att vi inte vet vad vi ska göra eftersom

vi inte gör något som inte står i regler-ingsbrevet. I vår statistik kan vi inte hel-ler se vilken grupp som de tillhör, mennär vi frågar fastighetsägare om det finnsproblem med romer säger de att romernagärna festar och att de ofta är många ilägenheten. Att de ofta bor trångbott.

Micael Nilsson menar också att en delav de problem som romer har i att finnaen lägenhet är dels de nätansökningar manmåste göra som har alltför många frågorsom måste besvaras innan deras ansökanaccepteras av systemet och dels att allaromer dras över en kam som grupp.

– Det känns skamligt att erkänna, sadeMicael Nilsson, men vi jobbar inte medfrågan alls.

Ulf Öfverberg påpekade att företrädareför Arbetsförmedlingen sagt precissamma sak, att de inte jobbade medfrågan för att det inte stod i deras regler-ingsbrev.

– Det görs just nu en ny utredning omBoverket där det riktas stark kritik mot

12 É Romani Glinda

Romerna och bostadsmarknaden I början av november arrangerade Delegation för romska frågorett miniseminarium om Romerna och bostadsmarknaden. Olikaaktörer och myndigheter var inbjudna. Bakgrunden var attDelegationen ville samla på sig ytterligare information inför sittslutbetänkande och att ge de olika aktörerna möjlighet att nätverkainom ramen för den romska frågan.

Text och foto: Bengt O Björklund

låsningen till regleringsbrevet,berättade Micael Nilsson.

Den utredningen föreslår attBoverket ska få större frihetatt själva tolka sin roll ochsina arbetsuppgifter.

Heidi Pikkarainen från DOpåpekade vik-ten av att följade internatio-nella konven-tioner somSverige har

skrivit under.– Alla har enligt dessa konventioner

rätt till en bostad, men romernas rätt tillbostad kränks hela tiden. Sverige leverinte upp till vad konventionerna föreskri-ver. Romerna trakasseras, barnfamiljervräks och de bor i undermåliga bostäder.

Heidi Pikkarainen berättade om treolika fall där romer blivit diskrimineradepå bostadsmarknaden, tre fall som sluta-de i förlikning.

– Många romer lever i en svår socioe-konomisk situation och måste få någonform av stöd. De är ofta beroende av attmyndigheter kan hjälpa dem att få ettkontrakt. Det är en komplex bild somkräver en helhetssyn.

Andra kränkningar som romer upple-ver i sitt boende är upprop bland grannaroch att listor skrivs på för att bli av meddem.

– Segregationen i boendet är svår ochstor i Sverige. Det är dags att alla aktörertar sitt ansvar nu, sade HeidiPikkarainen.

Mario Asp är finsk rom och anställd avUppsala kommun somhandläggare inom social-tjänsten.

– Det finns en legaliteti att diskriminera romer,det är något som fortfa-

rande är accepterat. När jag som myndig-hetsperson en gång besökte en bostads-rättsförening sade ordförande i förening-en att han inte ville ta mig i hand efter-som jag var rom och han hade tyskagener.

É Romani Glinda 13

Bodil Runebjörk arbetar också på soci-altjänsten i Uppsala.

– Det största problemetför romer att få ett egetkontrakt är skulder. IUppsala är det mestfinsk-romska romer som

bor och de syns. Vi har en grupp på tio,femton familjer som tar upp mycket avvår tid. Det är inte en välanpassad grupp,men det finns många romer som vi intekänner till.

Rune Thomsson, chefsjurist påFastighetsägarna Sverige,såg lite humoristiskt påsin roll.

– Det är inte lätt attvara fastighetsägare. Detär ju vi som diskrimine-

rar. Men vi som organisation har arbetatmot fördomar och okunskap om romernaoch deras kultur. Visst kan man kritiseraoss, men vi försöker. För att minska okun-skapen har vi tagit fram faktablad ocharrangerat seminarier för fastighetsägareom vad diskriminering är. Vår målsättningär att varje anställd i ett bostadsbolag skaveta diskriminering är och vi måste fåbort alla fördomar och all diskrimineringbland fastighetsägarna. Jag tycker det ärsynd att inte SABO, Sveriges allmännytti-ga bostadsbolag, är med här idag, för pro-blemen är lika stora där.

– SABO var inbjudna, men tackadenej.

Fastighetsägarna Sverige består av sjuregioner och varje region har en egenansvarsnämnd.

– Får vi reda på en fastighetsägare somdiskriminerar tas det upp i sådan nämnd.I ett fall har vi uteslutit en fastighetsägaresom diskriminerat, men fall som handlarom romer är ovanliga.

Rune Thomsson menar att det handlarom att förändra folks attityder gentemotromer och att det är ett bekymmer med de

högt satta kraven påinkomst och att manmåste vara utan betal-ningsanmärkning.

Maria Leissner, ordfö-

rande för Delegationen för romska frågor,undrade om det är en speciell typ av fastig-hetsägare som diskriminerar. HeidiPikkarainen menade att det är de högt sattakraven som sorterar bort vissa grupper.

– Den nya lagen som kommer talarom diskrimineringsersättning, och detär möjligt att nivåerna kommer atthöjas, men 50 000 för en liten fastig-hetsägare är mycket pengar, sade RuneThomsson.

Bodil Runebjörk menade att toleransengentemot romer hänger ihop medbostadsbristen. Ju fler lägenheter, ju stör-re tolerans eftersom man ju vill hyra ut.

Micael Nilsson kunde inte se någonstrukturell diskriminering från sin hori-sont.

– Men allmännyttan använder sig avklausuler om barn för att sortera bortsökande man inte vill ha. Sedan undrarjag, kan man inte certifiera fastig-hetsägarna så att man vet att de har denkunskap som krävs?

Rune Thomsson nickade.– Det är en god idé, men när man går

med i Fastighetsägarna så går man medpå de regler som vi har och de tillåterinte diskriminering, men visst kan manha en form av certifiering.

– Problemet är ju de fastighetsägaresom diskriminerar på etnisk grund. Detär den vi måste utrota, det är ju den vivill åt. Kunskapen om diskriminerings-lagstiftningen måste öka, sade MariaLeissner.

Karin Berglöf företräddeKronofogdemyndigheten.

– Det är vi som verk-ställer besluten om vräk-ning. Skuldsättning är ettproblem. Det finns inteen fastighetsägare som

inte kollar med oss. Vår myndighet träf-far ungefär en tiondel av den svenskabefolkningen. Vår kunskap om de etniskagrupperna gör att vi kan se via namnetvilken grupp de tillhör. Det är viktigt attpåpeka att lagen gäller för alla, sade hon.

När det gäller avhysningar är det till 98procent beroende på obetalda räkningar.

– Vi är som myndighet tvungna attverkställa, men det är ingen grupp som äröverrepresenterad när det gäller vräk-ningar. Nästan alla är redan kända inomsocialtjänsten.

Det har inte skett någon ökning avvräkningar på grund av finanskrisen.

– Det är dyrt att vräka, något somytterligare ökar den vräktes skuld. Jaghar ingen särskild erfarenhet av romer. Vibryr oss inte om etnisk tillhörighet, menmyndigheter måste samarbeta mera ochman måste våga gå in tidigare innankatastrofen är ett faktum, sade KarinBerglöf.

Heidi Pikkarainen menar att proble-met med romerna på bostadsmarknadenligger i hela kedjan. Maria Leissner und-rar varför så få fall går till Hyres -nämnden.

– Få romer känner till Hyresnämnden.Delegationen borde kanske upprätta ettregister på de system för upprättelse somfinns att tillgå idag, sade HeidiPikkarainen.

Maria Leissner berättade attDelegationen kommer med ett delbetän-kande i december.

– Finns det några särlösningar somskulle kunna underlätta för romer att fåett eget hyreskontrakt? undrade hon.

Rune Thomsson menade att de kom-munala hyresgarantierna inte blivit någonstörre succé.

– Det är hyresgästen som måste ansökaom det hos kommunen, men det är fåsom känner till det. Det skulle kunnavara ytterligare ett verktyg när det gällerromer.

Men Bodil Runebjörk höll inte allsmed.

– De privata världarna accepterar intede kommunala hyresgarantierna. TaVasakronan till exempel. De har uttryck-ligen sagt att de inte vill ha hyressvagagäster.

Maria Leissner återförde bollen påbanan i sin slutreplik.

– Det stora problemet är fortfarandeden diskriminering som sker mot romerpå grund av att at de är just romer.

– Att skyddas mot diskriminering är enmänsklig rättighet, sade Nyamko Sabunibland annat.

Hon talade också om kvinnors situa-tion i olika länder, bland annat i Kongodär hon själv föddes.

– I östra delen av Kongo våldtar rebell-grupper systematiskt kvinnor som en delav tortyren.

Hon menade också att det är dags attord blir till handling.

– Vi medlemsstater måste börja levaupp till vad vi har lovat. Statsmakternasmedverkan till övergrepp måste upphöraoch politiska representanter som uppvig-lar befolkningen måste stoppas. Vi måsteintensifiera kampen mot diskriminering-en av romer som tvingas bo i utkanten av

samhället. Hälften av alla romer har dis-kriminerats det senaste året. Mångaromer har dålig hälsa, ingen utbildning,ingen värdig bostad eller något arbete.De tvingas på flykt från sina länder pågrund av diskriminering. Vi måste arbetaför att ändra på attityden mot romer. Allamåste hjälpa till, även romerna själva,sade Nyamko Sabuni.

Den svenska integrations- och jämlik-hetsministern talade även om det nya anti-diskrimineringsdirektivet som är på gång.

– Vi måste nå enighet i antidiskrimi-neringsdirektivet. Diskriminering är oftasubtil, men ibland skrämmande uppen-bar. Det är också mediernas roll att främ-ja de mänskliga rättigheterna, att de visarpå sanningen. Jämlikheten är den vikti-

14 É Romani Glinda

Den glömda jämlikhetenI mitten av november hölls den tredje Equality Summit på �orralatin i Stockholm. Årets tema var samarbete för jämlikhet, men förden som trodde att mötet skulle fokusera på den mest ojämlikagruppen i Europa, nämligen romerna, blev mötet en stor besvikelse.Som vanligt, tvingas man säga, hamnade den romska frågan långtner på agendan. Det var endast den inledningstalande svenskaministern �yamko Sabuni och högkommissionären ThomasHammarberg som över huvudtaget nämnde denna diskrimineradeoch förföljda folkgrupp, Europas största minoritet, romerna.

Text och foto: Bengt O Björklund

�yamko Sabuni.

gaste frågan idag.Under den följande paneldebatten, med

Greger Hatt som moderator, nämndesinte den romska problematiken överhuvud taget. Den största jämlikhetsfrågani Europa idag, romernas utsatta situationi flera av EU:s medlemsländer, lyste medsin frånvaro. I panelen diskuterade manistället vikten av att kvotera in kvinnor istyrelser, att journalister måste tala san-ning och problematiken kring att Europasbefolkning blir allt äldre.

När Thomas Hammarberg, Europa -rådets kommissionär för mänskliga rät-tigheter, talade efter kaffet hamnaderomerna åter på agendan, dock för sistagången under detta toppmöte som annarsmer handlade om medelklassens ochkönens ojämnlikhet.

– Mitt huvudbudskap är att det finnsingen anledning att sluta bry sig. De fles-ta länder har idag i grunden en bralagstiftning, men när jag reser runt fårjag en helt annan bild. Ta romerna tillexempel som diskrimineras på alla områ-den. 30 % av de romska barnen slutarskolan efter femman. Hälften av allaromer är utan arbete. Deras hälsa ochboende är bedrövlig. Många bor i lägerutan sanitära möjligheter och utan värme.Hur ska dessa barn kunna gå i skolan?Den fruktansvärda situation romernalever i skapar också problem inom denromska gruppen. Ett annat problem ärhur vi behandlar våra migranter. Vitvingar iväg asylsökande med som hargiltiga asylskäl.

Det finns cirka fem miljoner illegalainvandrare i Europa idag.

– De har inga rättigheter, de lever mitti en ökande främlingsfientlighet motdem. Vi måste stärka deras rättigheter.De har inte samma möjligheter som allaandra i samhället. Ett annat problem jagträffat på i de före detta kommunistiskaländerna är diskrimineringen mot homo-bi- och transsexuella. Gayparader harförbjudits i flera länder och det spridsmycket hatpropaganda mot dennagrupp. Alla har rätt till mänskliga rättig-heter.

É Romani Glinda 15

Bara sex länder har ratificerat protokoll12 till Europeiska konventionen om demänskliga rättigheterna som förbjuder allaformer av diskriminering vid myndighet-sutövning. Det är Europeiska domstolenför de mänskliga rättigheterna som överva-kar hur dessa bestämmelser efterlevs.

– Många säger att de vill vänta tillsEuropadomstolen har sagt sitt, men detblir då ett slags moment 22. Det är vik-tigt att se att diskriminering oftast skerlokalt.

Thomas Hammarberg menar att anti-diskrimineringsdirektivetär ett steg i rätt riktning.

– Men det måsteimplementeras också,sade han.

Under eftermiddagenhölls ett antal work-shops.

När resultatet av deolika workshopssamtalenpresenterades på morgo-nen av dag två nämndesinte den romska situa-tionen med ett enda ord.Detta trots att romer ing-ått i flera workshops.Man talade om vikten avatt media är oberoende, men inte om deolika villkor som råder mellan majori-tetsbefolkningen media och minoriteter-nas. Man nämnde dock vikten av samar-bete och dialog mellan minoriteternasmedia och ”vanlig” media.

När olika intressenter i jämlik-hetsfrågan skulle debattera talades detom ojämlikhet och om fördomar. Mantalade om vikten av att samarbeta. KatriLinna, diskrimineringsombudsmannen,berättade om en svensk företrädare för enav de större aktörerna på den svenskaarbetsmarknaden som under en annankonferens sagt att ”Det är svårt för migatt tala om diskriminering på arbetsmark-naden i Sverige när det inte finns någon.”

I sitt sluttal sällade sig Spidla till alladem som över huvud taget inte nämnderomernas eller deras ojämlika situation idagens Europa.

En av de workshops som hölls undereftermiddagen handlade om media. En avtalarna här var Dorothy Byrne frånEngland, journalist sedan många år till-baka. Enligt henne är politiker rädda föratt säga vad de tycker och tänker utan attbli anklagade för att vara rasister. Menäven gemene man är rädd för att vädrasina åsikter när det gäller invandrare utan

att bli kallade för rasister. När det kom-mer till journalister är det många som harsvårt att hålla sina personliga åsikterborta från de journalistiska texter de skri-ver.

– Alla journalister har ett ansvar. Attkomma med fel påståenden om en gruppkan få stora konsekvenser. Det är en riskatt skriva om vissa saker, men man måstevåga ta de riskerna. Om man inte skriverom vissa saker för att man är rädd förkonsekvenserna, är det lätt att det skapasfelaktiga rykten, sade Dorothy Byrne.

Lena Calvent från Irland berättade omen mycket rasistisk rapportering omromer och resande på Irland. Det hargjorts vissa insatser för att få journalis-terna att inte skriva så fördomsfullt, menutan några större resultat. Enligt LenaCalvent handlar det mycket om tid och

resurser. Journalisterna har ett stressigtyrke vilket gör att de inte alltid hinnerreflektera över sina arbeten.

È Romani Glindas egen Rosario AliTaikon berättade bland annat om tidnin-gens uppkomst.

– Trots att romerna har funnits i landetsedan 500 år har kunskapen om demvarit väldigt liten och media har aldrigrapporterat om romer på ett rättvist sätt,sade han.

För cirka tio år sedan,när romerna fick minori-tetsstatus i landet, var detfå tidningar som rappor-terade om detta. Det varunder denna period somnyhetsbrevet È RomaniGlinda började informeraromerna om detta. Närväl själva tidningen star-tades var ett av målen attge balans åt den ojämnarapportering om romersom oftast förekom imassmedia.

– Man ville ta uppsaker som var angelägna

för romerna, sådant som annars inte hadetagits upp, sade Rosario Ali Taikon.

Den sista dagen avslutades med endebatt tillsammans med ministrar ochstadssekreterare från Italien, Portugal,Norge, Spanien och Sverige.

Nyamko Sabuni, Sveriges integrations-och jämställdhetsminister, menade att närdet kommer till samarbeten mellan olikaländer är det viktigt att olika organisatio-ner runtomkring i Europa arbetar övergränserna. I Europa är det ett vanligt pro-blem att människor inte vänder sig tillolika organisationer när det uppstår pro-blem. Men enligt Nyamko Sabuni är detviktigt att både organisationer och privat-personer lär sig av varandra.

– Men här är det även viktigt att maninkluderar media tillsammans med orga-nisationerna och privatpersonerna, sadeNyamko Sabuni.

Om mediaText och foto: Mirelle Gyllenbäck

Tomas Hammarberg.

16 É Romani Glinda

Som romska journalister med många årserfarenhet av arbete inom offentligamedier i Slovakien, är vi alltid mer akutmedvetna om det faktum att trots olikaprogram och strategier, är romsk media iEuropa, särskilt inom EU, fortfarandediskriminerade. Å ena sidan satsas miljo-ner euro på så kallad medialisering avromernas problem: olika försök hargjorts att skildra romerna i medierna,hundratals icke-romska journalister harutbildats, dussintals människor har gjorten karriär på detta tema; men vi dristaross att ställa en fråga: Varför stödjeringen institutionellt romsk media direkt?Vi antar att tiden har kommit för romernaatt tala till romerna!

Vi har hunnit halvvägs in i Decenniet förromsk integration (DRI), det största pro-jektet för integration av romer sedan mil-lennieskiftet. Vem av oss har sett någotresultat av denna process, detta initiativsom hittills har slukat ett inte obetydligtmått av finansiering? Vi anser att det ärskamligt att det inte från början skapadesnågra fristående program inom ramen förDRI som syftar till institutionellt stöd avromska medier, att det är som om romskmedia avsiktligt har hållits beroende påsmå projekt, med flit har hållits undernärdaså att de är oförmögna att reflektera ochforma den allmänna opinionen. I stället förett direkt stöd till romska medier, skapasständigt nya nätverk som ska ”ta hand om"vår utveckling, och inte nog med att deäter upp en hel del pengar, men dessutomär det alltid någon "backstage" som villavgöra vad som är och vad som inte ärviktigt att säga. Och detta, enligt vårmening, är den främsta anledningen till att

år efter år måste vi alltid ställa sammafråga: hur kan vi skildra romerna i media?

För just detta ändamål har romskmedia, och måste ha, möjligheten attforma den allmänna opinionen när detgäller romerna. För vem kan annars merän romer och romska journalister förkla-ra för allmänheten vilka romerna är?

Vem kan annars tjäna som förebild förtusentals ungdomar i de romska bosättning-arna och förse dem med den energi sombehövs för att kämpa mot fördomar ochpåverka dem, så att de kan se oss som likavärdefulla samarbetspartners som andrastjärnreportrar? Utbildade människor somkan uppfatta problemen och påpeka dem.

Vi är inne i vårt fjärde år med att arbetainom public service vid slovakiska televi-sionen och på vårt första år på den statligaradion. Vad vi säger, säger vi från vår egenerfarenhet: en journalist av romsktursprung, som dessutom talar om romernapå sitt modersmål (i vårt fall innebär dettaett tvåspråkigt program – romanés och slo-vakiska), är den bästa medlaren mellanintressen i EU och de nationella regering-arna när det gäller integrering (inte assimi-lering) av romerna. En sådan journalist äräven i stånd att ta itu med majoritetstitta-ren på ett mycket effektivt sätt. I dag finnsdet endast en journalist av romskt ursprungpå offentlig TV som kan visa att romernaaccepteras som partner och att det lönar sigatt utbilda sig. Tyvärr försöker man att ige-nom driva journalister av romskt ursprungsom individer i medierna. Även om detsker inom integrationsprocessen är det inteeffektivt. Sådana människor lever understor press, de skyddar sin egen positionoch slutresultatet blir bara att de står som

Rädda romsk media!Vi på Roma mediecentrets (MECEM) redaktion, baserat i Košice,Slovakien, vänder oss via denna skrivelse till den europeiska allmänheten,kollegor i romska medier och till de europeiska institutionerna, i syfte attoffentligt träda fram och vidta åtgärder för att hävda behovet och bevaran-det av romernas medier i EU.

Text: Kristína Magdolenová Jarmila Vaňová Chefredaktör

galjonsfigurer i händerna på majoritetsbe-folkningen, som sedan kan säga: Titta, vihar våra egna zigenare! Det är därför det ärdags att säga högt: Stöd de romska medier-na, de kommer att fungera som partners tillicke-romska medier, och resultatet avdenna samproduktion och detta partner-skap är integration samt ett utrymme att taupp andra allvarliga problem. Som det somhar börjat hända i Slovakien.

Vi vänder oss därför i detta brev till dig: Om detta på något sätt kan förbättra situ-ation, ber vi alla att EU, de administrati-va organen av Decenniet för romsk integ-ration och alla nationella regeringar attskapa nationella utvecklingsprogram föratt stödja romsk media, att det skapasstrategiska dokument som garanterar per-manent hållbara program som kommeratt ge dem möjlighet att stärka sin insti-tutionella utveckling och funktion i enposition som en partner med en avgöran-de röst. Detta skulle vara ett uttryck förverklig acceptans och integrering avromer. Vi vänder oss till den slovakiskaregeringen, särskilt den slovakiska reger-ingens ansvarige för den romska befolk-ningen, med ett förslag om inrättandet avett nationellt koncept om utveckling avromsk media, och vi väntar oss ett svarpå det. Vi antar dock att en gemensamstrategi för romsk media som stöds avEU:s institutioner, skulle kunna varamycket effektivare. Vi ser detta brev somen sporre för att starta en diskussion idetta ämne. Vi antar att eftersom tiden ärsen, extremismen kör sedan länge påhögvarv, att detta kan vara sista chansen.

Romernas situation i Skåne är enangelägen fråga. Dels på grund av attSkåne län har den största populationen avromer i Sverige men även för att mångaolika romska grupperingar har sitt fotfäs-te här. Att konferensen anordnades berod-de inte enbart på att romernas situation iSkåne skulle belysas. Under de tio år somgruppen haft minoritetsstatus i Sverigehar det hänt alldeles för lite. Sverige harfått kritik för hur landet hanterar frågorsom rör de nationella minoriteterna. Föratt skapa kontinuitet i dessa frågor måsteden romska frågan belysas och hållaslevande genom dialog och insatser, bådenationellt som internationellt.

Landshövding invigdeSkånes landshövding Göran Tunhammarinvigde dagen med att tala om respektenför alla människors lika värde. Det är allamänniskors ansvar att respektera sinamedmänniskor.

– Jag vet att ni romer, fortfarande år2009, möter fördomar. Vi vet att det fort-farande förekommer diskriminering, tra-kasserier och att det är svårt att kommaut på arbetsmarknaden. Det är på grund

av detta som det är så viktigt med enkonferens som denna. I Skåne och isödra Sverige finns den största romskabefolkningen i landet och just därför ärdet viktigt att vi tar dessa frågor som rörromer på största allvar och diskuterarfram olika förslag till hur situationen kanförbättras, sade Göran Tunhammar.

Romer en erkänd minoritet –vad betyder det i praktiken?Christina Jonsson är forskningschef påRaoul Wallenberg Institutet. Hon har skri-vit en avhandling om minoriteters rättig-heter. Minoritetsrättigheter är mänskligarättigheter. Dessa rättigheter antogs efterFN:s bildande efter andra världskriget1948 för att se till att förföljelse, trakasse-rier och mord på människor som tillhörminoriteter inte skulle upprepas.

Sverige har som land skrivit under enmängd minoritetsrättigheter som de måsteefterfölja. År 2000 antog Sverige reglersom Europarådet formulerat. Det var härskyddet för de nationella minoriteternaromer, samer, judar, sverigefinnar ochtornedalingar tog sin början. Här erkän-des bland annat gruppernas respektive

18 É Romani Glinda

Romernas situation i SkåneDet är nu tio år sedan Sverige ratificerade Europarådets ramkonventionom ett särskilt skydd för nationella minoriteter. Men vad har egentligenhänt i praktiken och hur har romerna i Skåne påverkats? Detta var frå-gor som togs upp under konferensen ”Minoritetspolitikens och romernassituation i Skåne” som anordnades av Länsstyrelsen i Skåne. Deltagarevar tjänstemän från hela landet samt romer som direkt jobbar med deromska frågorna.

Text: Mirelle Gyllenbäck Foto: Rosario Ali Taikon

Stefan Möller, Maria Leissner, Monica Kaldaras, Kent Andersson, Torsten Czernyson,Christian Orsing och Stefano Kuzhicov.

språk som minoritetsspråk. – Att tillhöra en minoritets-

grupp innebär att tillhöra engrupp med uttalad samhörig-het. Gruppen är religiös,språklig, traditionell och haren kulturell tillhörighet somskiljer sig från majoritetsbe-folkningens. Vad som är vik-tigt i sammanhanget är att

gruppen själv måste identifiera sig som enminoritet och man måste även ha historis-ka band till landet, sade Christina Jonsson.

Romer i Skåne – en stor gruppStefano Kuzhicov har lång erfarenhet avatt jobba med den romska frågan iSverige. Idag arbetar han som integra-tionshandläggare inom Helsingborgsstad. Han anser att en stor skillnad är attSverige har gått från invandrarpolitik tillminoritetspolitik. Trots att arbetet hargått framåt, menar han att det måste fin-nas en bättre samverkan med kommuner-na och att det behövs samtalspartners föratt kunna bolla idéer med.

– I Malmö stad har det satsats på blandannat utbildning för romer och det ärinom det området som det har hänt mest.Det som händer i Malmö är spännandeeftersom det går att se att romer får möj-lighet att arbeta tillsammans med de olikakommunerna. ”Brobyggarna” är ett braexempel på detta, säger Stefano Kuzhicov.

Arbete nuStefano Kuzhicov har stora förväntningarpå att det relativt nyinrättade informa-tions- och kunskapscentret ska bli en bralänk mellan romerna och samhället. IMalmö finns det många föreningar somarbetar för att stärka romernas situation. IStaffanstorp till exempel finns en före-ning vid namn ”Lovara” som har spelaten viktig roll i arbetet för att stärka rela-tionerna mellan romerna och kommunen.Lunds kommun har varit med i ettEqualprojekt vid namn ”romer från sydtill nord”. Kommunen har haft ett delpro-jekt inom det stora projektet där ungaromska tjejer har fått en möjlighet att

É Romani Glinda 19

skapa och bli involverade i företagandeoch själva stod för arbetet som utfördes.Målet var att tjejerna skulle komma ut iarbetslivet. När det kommer till moders-målsundervisning, påminner situationenom hur det ser ut i övriga landet.

– Hemspråksundervisningen är viktigför de romska barnen. Det är även en vik-tig del i deras erkännande som en natio-nell minoritet. Problemet ligger i attmånga romer, både barnen och föräldrar-na, inte känner till att man har rätt tillmodersmålsundervisning. I Helsingborgskommun, där jag jobbar, har vi cirka 25-30 barn som får modersmålsundervisning,men då måste vi ha i åtanke att det finnscirka 300 romska barn som går i skolan ikommunen, sade Stefano Kuzhicov.

Besök från DelegationenMaria Leissner, ordförande förDelegationen för romska frågor, tidigarepartiledare för Folkpartiet, fick för cirkatre år sedan en förfrågan om att bli ordfö-rande för delegationen. Trots sina 20 år ipolitiken hade hon aldrig haft någotsamarbete med romer och hennes kun-skap om dem var knapp. Hon börjadeläsa på om romernas historia i Sverigeoch fick reda på att romer består av engrupp på cirka 50 000 personer enbart iSverige. Maria Leissner berättar att detinte finns någon grupp i samhället somdet är tillåtet att tala illa om offentligt,men hon har i sin omgivning stött på flerapersoner som uttryckt sig illa om romer.

– Men byt ut ”rom” mot till exempel-vis ”jude”. Ingen skulle våga tala illa omjudar på samma sätt som det är allmäntaccepterat att ha fördomar och tala illaom som när det gäller romer, sade enupprörd Maria Leissner.

Enligt Maria Leissner finns det fortfa-rande en utbredd antiziganism, både iSverige och i hela Europa.

– Totalt har romerna genomlidit 500 årsförtryck i Europa. Vi vet att slaveriet avromerna i Rumänien avskaffades efter attUSA avskaffat slaveriet. Vi som sitter idenna ensemble vet att cirka en halv mil-jon romer förintades under andra

världskriget, men hur många i samhället ärmedvetna om det, undrade Maria Leissner.

I Skåne finns det flera brobyggare somska vara en länk mellan kommunerna ochde romska föräldrarna. I de fall de har varitinblandade har det visat sig att relationernamellan skolan och föräldrarna har blivitbättre. Men trots detta vet Delegationen förromska frågor att det fortfarande finns pro-blem i Skåne för de romska skolbarnen. Endel av detta beror på att de romska föräld-rarna inte är säkra på om barnet blir rättomhändertaget i skolan.

– Det finns ingenting i skolan sompåminner om hemmamiljön. Men vi harsett att i de kommuner där det finnsvuxna romer, anställda av kommunen, ärrelationen mellan skolan och föräldrarnahelt annorlunda, säger Maria Leissner.

IRIS-skolanDjura Ivanon är grundare av IRIS-skolan iMalmö, en skola för vuxna romer. När sko-lan startades fanns det enligt Djura Ivanoninte många romer som var utbildade. Medskolan ville man att fler romer skulle insevikten av att gå i skolan. I början var det 15elever som var inskrivna. Några månadersenare stod det romer i kö för att börja där.

– Det är viktigt att romer och svenskar

jobbar tillsammans och inte var och enför sig, sade Djura Ivanon.

Staffanstop – en säker kom-mun

Patrik Olsson har arbetat förStaffanstorps kommun i 25 år. Det är denenda skånska kommunen som har fåttutmärkelsen ”safe community” avVärldshälsoorganisationen (WHO). I kom-munen finns ett strukturerat program somriktar sig till alla, oavsett etnicitet eller kön.Detta är kommunen väldigt stolta över.

– Detta har lett till att vi idag kan sägaatt vi har kommit långt med att jobbamed stöd och hjälp tillsammans medromerna, säger Patrik Olsson.

1987 lärde Patrik Olsson känna denförsta romen som kom till Staffanstorpskommun. Det var Goran Bogdanov. Närdet sedan uppstod problem för några årmed olika ungdomar i kommunen, medbland annat narkotika, tog GoranBogdanov, tillsammans med några andraromer kontakt med Patrik Olsson för attse om man kunde lösa problemet pånågot sätt. Detta resulterade i att mankom fram till att det behövdes en slagsresurs i kommunen som kan den romskagruppen och som kan agera som stöd för

Christina Jonsson.

Kenneth Ritzén..

Goran Bogdanov.

Marion Wydow och Djura Ivanon

tjänstemännen i frågor som direkt rörromer.

Paneldebatt fick avsluta dagenEn paneldebatt bestående av kommunal-råd från olika kommuner i Skåne samtromska representanter avslutade dagen.Kenneth Ritzen samfattade konferensen.– Diskussionen vi har i dag är nödvän-dig. Det finns ofantligt mycket att göraoch en dold trötthet på att ingenting hän-der. Det är ett starkt läge för både majori-tetsbefolkningen och minoriteterna i dag.Kenneth Ritzen menar att de samhälls-strukturer som producerats under århund-raden har byggts på idén om moderniser-ing på majoritetens villkor. – Alltså osynliggörandet av minoritets-grupper. Det är det som är smärtan. Detär därför Maria Leissner talar om den härförsoningsprocessen. Det är det allra

största steget för att det ska bli någontrovärdig förändringsprocess. Det ärmajoritetssamhällets åtagande. Förlåtoss, vi har vandrat fel i historien.Samtidigt måste vi samma ögonblickvåga ha visionen, hoppet och modet. Vibehöver plattformar, återkommande sam-tal, återkommande möjligheter, titta påvarandra, skämmas inför varandra, rodnapå kinderna av vrede och ödmjukhet,börja om, börja om.Kenneth Ritzen menar att både minoritetoch majoritet aktiverar strategier närstrukturerna är uteslutande. – Den enda som kan ändra på uteslutan-destrukturerna är majoritetssamhället.Det är det som den nya lagtexten frånoch med 2010 säger.Minoritetslagstiftningen stryker starktunder att minoritetsgruppen romer harrätt att fullt ut leva sin kultur och sinkapacitet som individer.

20 É Romani Glinda

Tjeckiens premiärminister ber romska offer om ursäktUnder en presskonferens i november uttryckte den tjeckiske premiärmi-nistern Jan Fischer sitt beklagande över de fall av påtvingad steriliser-ing som inträffat i landet. Från 1970-talet fram till 1990, steriliseradeden tjeckoslovakiska regeringen romska kvinnor programmatiskt, somen del av politiken att minska de "höga, ohälsosamma" födelsetalenbland romska kvinnor. Tills nyligen har denna praxis fortsatt, om änsporadiskt.

Text: Bengt O Björklund

Kenneth Ritzen menar att politiker ochtjänstemän måste vara visionärer. – Det är inte minoritetsgrupperna ellerminoritetsorganisationernas skyldigheteroch ansvar att representera män-niskorättsvärdet här i Sverige, utan det ärSverige som stat, och så småningomäven EU och FN. Kenneth Ritzen kritiserar att så mycketarbete görs i projektform.– Alldeles för många framgångsrika pro-jekt riskar att inte byggas in i det härvackra ordet ”ordinarie verksamhet”. Detär det som ni politiker och högatjänstemän måste ha koll på. Hur kan delyckosamma projekten överföras tillpraktiskt kontinuitet, långsiktig ochgenomtänkt vardaglig verksamhet i detkommunala. Skaffa er kunskap omromerna från romerna själva. Gå före,sätt ribban högt, låt det ni säger synas ihandling.

Uttalandet följer antagandet av ett förslagfrån regeringen i Tjeckien, som initieratsav ministern för mänskliga rättigheter,Michal Kocáb, och beklagar de fall avolaglig sterilisering som inträffat.Förslaget kräver att hälsovårdsministerietgenomför en rad åtgärder den 31 decem-ber 2009 för att säkerställa att sådanakränkningar inte förekommer längre.

Efter en slutlig rapport från den tjeck-

iska ombudsmannen 2005 som bekräftarolagligheten i utövandet av påtvingad ste-rilisering och efter sex år av opinionsbild-ning, upplysning och rättstvister, välkom-nar flera grupper, bland andra EuropeanRoma Rights Centre, den tjeckiska reger-ingens erkännande av de mycket allvarli-ga kränkningar av mänskliga rättighetersom tillfogats dessa kvinnor, till över-vägande del av romskt ursprung.

Bekräftelsen av praxis är ett avgörandesteg i processen mot upprättelse.

Elena Gorolova, talesmannen för dengrupp kvinnor som skadats av steriliser-ingarna konstaterade:

– Ursäkten innebär ett första steg moten efterlängtad rättvisa, även om mycketåterstår att göra. Vi hoppas också attdenna ursäkt kommer att tjäna somexempel i Slovakien, där problemet medtvångssteriliseringar ännu inte har tagitsupp.

Rob Kushen, VD för European RomaRights Centre, konstaterade att:

– Det finns många dolda fall avtvångssteriliseringar. Vi uppmanar dentjeckiska regeringen att intensifiera sinautredningsinsatser för att säkerställa attalla kvinnor som har utsatts är identifie-rade och kan kompenseras.

É Romani Glinda 21

Invigningstalare var Roger Haddad, kom-munalråd i Västerås.

– Vi är engagerade i romerna här iVästerås. För ett år sedan hade vi ingenkunskap om romer, vi visste inte alls hurde hade det, hur det gick för barnen iskolan, hur kvinnorna hade det.Tillsammans med Delegationen för roms-ka frågor gjorde vi en kartläggning avromernas situation här i Västerås, men vibehöver ännu mer kontakter med romeroch vi vill öka allmänhetens kunskap omromer och deras kultur. Även idag begåsbrott mot de mänskliga rättigheterna närdet gäller romer. På kontinenten mördas

de, något som återknyter till vikten avdenna utställning, sade han.

Rosario Ali Taikon talade om bakgrun-den till utställningen och de historiskafakta som den speglar.

– Den här utställningen är viktig ävenidag på grund av att situationen för romerrunt om i Europa idag fortfarande domi-neras av förföljelse och diskriminering.

Invigning av Den okända förintelsenDen 28 oktober invigdes fotout-ställningen Den okända förintel-sen som handlar om förintelsen avromer i Rumänien under andravärldskriget. ÉRG som är ägare av utställning-en var på plats.

Text: Bengt O Björklund Foto Veronika Portik

Vi kan idag se hur högerextremistiskapartier kommer till makten i olika europe-iska länder, vilket påminner oss om detsom hände under andra världskriget.

Sedan var det dags för Bengt OBjörklund att läsa sin uppskattade dikt”Den långa marschen” en dikt om romer-nas grymma och omänskliga vandring tillTransnistrien.

Romskt kulturcentrum i Malmö hotadesmed helt indragna bidrag efter att enutvärdering av Malmö Högskola påstodatt centret inte hade stöd från alla romskagrupper i Malmö och att redovisningenvar förvirrad. Inför hotet demonstreraderomer utanför stdshuset i Malmö.

När beslutet väl kom bestämdes attKulturnämnden får 400 000 kronor av kom-munstyrelsen 2010 för att bevara ochutveckla den romska kulturen i Malmö. Avden potten går 260 000 till RKC Malmöoch resterande kan romska föreningar iMalmös söka. Ett minskat bidrag alltså fråntidigare verksamhets bidrag på 500 000 tillett bidrag som endast täcker hyran.

– Vi vet inte hur vi ska klara av dethär. Fritidsförvaltningen stöder oss inteheller, säger Erland Caldaras. Vi vet inte

heller om Kulturrådet också kommer attsänka sina bidrag.

Utöver kulturpengarna hade RKCMalmö ansökt om 425 000 kronor i verk-samhetsbidrag hos fritidsförvaltningen.Men fritidsnämnden säger nej, i avvaktanpå en mer "central handläggning" kringfinansieringen av detRomska kulturcentret.

Moderaterna ikommunstyrelsenreserverade sig motbeslutet och hänvisa-de till den utredningsom Malmö högsko-la gjort.

– Den integra-tionsfrämjandeaspekten har varit

mycket låg, säger Anja Sonesson, oppo-sitionsråd (M). Vi har inte fått en full-ständig bild av hur centret använt sinabidrag. Främjandet av romsk kultur ärdessutom ett statligt ansvar.

Hur det går med centret får framtidenutvisa.

RKC Malmö får minskat stöd

Rosario Ali Taikon talade om utställningens bakgrund.

För att inte alla upparbetade kontakteroch alla projekt som Delegationen harstartat ska försvinna i mellanperiodenefter Delegationen har slutat och en nymyndighet för den romska frågan kom-mer har regeringen beslutat attLänsstyrelsen i Stockholm ska hålla liv ifrågan under en interimsperiod.

– Det är mycket att förbereda och detär mycket som ska ingå, säger KatarinaGürsoy, samordnare för uppdraget påLänsstyrelsen.

Tiina Kiveliö lämnar Delegationen ochbörjar som ansvarig för de romska frå-gorna på Länsstyrelsen den 11 januarioch Ann-Marie Algemo går över tillLänsstyrelsen i mars.

– Vi drar igång i januari för att stödjakommunerna som redan har dragit igångolika projekt och vi kommer att informe-ra alla de som ringer om vart de ska

vända sig, säger Katarina Gürsoy.Uppdraget att hålla liv i det arbete som

Delegationen har startat är bara en litendel av de minoritetsuppdrag somLänsstyrelsen har fått tillsammans medSametinget.

– Vi kommer att jobba med alla mino-riteter, men det är Tina som kommer attha ansvar för de romska frågorna, sadeKatarina Gürsoy.

Charlotta Wickman, departementsrådoch chef på Integrations- och jämställd-hetsdepartementets enhet för diskriminer-ingsfrågor, gjorde en historisk tillba-kablick som började med det gamlaRomarådet.

– Det gamla Romarådet var mer somett diskussionsforum där ni romer kundelyfta era frågor med ett statsråd. Men nityckte att det inte hände något, att manbara pratade och pratade, att man behöv-

22 É Romani Glinda

Länsstyrelsen tar över den romska fråganVid årsskiftet tar mandatet för Delegationen för romska frågorslut, men eftersom slutrapporten ännu inte klar har man fåttanstånd till juni 2010 att skriva klart den. I mars är det tänkt attdelrapporten ska vara klar.Men redan från årsskiftet tar Länsstyrelsen i Stockholm över sta-fettpinnen, om än i en mycket nedbantad version.

Text: Bengt O Björklund

de något mer operationellt. Det var dåden förra regeringen fattade beslutet omatt inrätta en Delegation för romska frå-gor. Deras uppgift har varit att samlaihop all kunskap som finns om romeroch att starta olika pilotprojekt i kommu-nerna. Delegationen är ju också en utred-ning som ska komma med ett slutdoku-ment där romernas egna behov skaframställas. Till detta har man haft enromsk referensgrupp till sin hjälp.

Men vad händer nu då, närDelegationen inte längre finns?

– När vi funderade på vem som skullevara transithall och förvaltare av det”bibliotek” Delegationen samlat på sigföll tanken på Länsstyrelsen i Stockholm.Men tanken är inte alls att de ska ersättaDelegationen. De har fått detta uppdragför att vi inte ska tappa allt arbete, allainformation och alla kontakter somDelegationen har. Detta är en unik situa-tion. Så här brukar man inte göra när enutredning är klar och väntar på att bere-das av riksdagen, en process som kan taflera år. En av anledningarna till detta ärIntegrations- och jämställdhetsministerNyamko Sabunis stora engagemang i denromska frågan. Under det svenska ordfö-randeskapet har hon sagt att hon bara

Charlotta Wickman. Katarina Gürsoy. Gunno Gunnmo.

É Romani Glinda 23

ställer upp vid de evenemang där denromska frågan tas upp. Den är mycketviktig för vårt departement.

Katarina Gürsoy berättade om det upp-följningsansvar som Länsstyrelsen har.

– Vi kommer att se hur kommuner ochmyndigheter lever upp till de lagar ochbestämmelser som finns. Vi har också ettsamordningsansvar för de minoritetspoli-tiska målen. Vi kommer att redovisa ensamlad bedömning av situationen däräven viktiga myndigheter som skolan,Institutet för språk och folkminnen kom-mer att vara inblandade.

Att det råder ett missnöje bland romeröver att den romska frågan åter hamnar imalpåse var det ingen tvekan om. Detvar inte många bland de romska organi-sationerna som hörsammat kallelsen ochendast ett fåtal ur den romska referens-gruppen var på plats. Manuel Tan Martihade dagen innan sagt upp sig från sittarbete på Delegationen.

– Jag har jobbat med romska frågor itjugo år och jag är rädd för att det blirsom när integrationsförvaltningen gick ini kulturförvaltningen i Stockholm förnågra år sedan. Då försvann det romskaengagemanget i den kommunala politi-ken. Nu har jag en hälsning från de äldresom säger att de tar sin hand frånDelegationen. De säger att det är jag somhar varit deras länk och med överflyttentill Länsstyrelsen försvinner den och allaandra romska länkar till arbetet.

Lars Demeter höll med.– Länsstyrelsens kommande arbete

påminner om det arbete som zigenarkon-sulenterna gjorde på åttiotalet.

Och Rosita Grönfors fyllde i.– Det är fortfarande icke-

romer som är experterna.Katarina Gürsoy förklara-

de att de är en myndighetoch att alla jobb måste sökaspå sedvanlig väg.

– Dessutom kommer vi attvara mycket intresserade avvad ni romer tycker. Därförkommer vi också att ha enromsk referensgrupp.

Charlotta Wickman replikerade.– Det är mycket tråkigt att de äldre har

tagit sin hand från oss. Tanken medLänsstyrelsen är ju bara att det inte skabli något glapp.

Rosita Grönfors påpekade att det somvanligt inte fanns några romer med i detarbete Länsstyrelsen ska utföra. HilleviFurtenback var också undrande införengagemanget i den romska frågan.

– Jag har sett tillfälliga lösningar förromer under ett halvt sekel. Att över-gången från Delegationen tillLänsstyrelsen leder frustration är ingetkonstigt. Det är ingen större nyhet attromer inte tycker om den lösningen. Änen gång måste romerna vänta på ettbetänkande, åter igen splittras frågan.Vad vi än tycker om Delegationen harden haft ett helhetsgrepp i den romskafrågan, men åter verkar det som om denromska frågan inte längre är intressant,sade hon.

Stefano Kuzhicov från Helsingborg varnågot mer självkritisk.

– Vi känner samma oro, men vi förståratt det bara är en tillfällig lösning innannågot annat kommer. Jag har varit med ireferensgruppen, men måste erkänna attjag inte har lagt ner den tid som jagborde på att vara delaktig i att rapporteratill slutrapporten. Men vi vill gärna ta delav allt det material som finns för attkunna komma med åsikter till slutrappor-ten. Låt oss alla använda de sista sexmånaderna till att vara involverade i frå-gorna och komma med förslag.

Gergor Lärlund från Lund uttryckteockså stöd för det fortsatta arbetet.

– Under de senaste åren har vi inte

kommit så långt, men vi vill ge vårt stödtill Länsstyrelsen att fortsätta arbetet.

Angelina Dimiter Taikon ställde sigundrande inför de två punkterLänsstyrelsen skulle ansvara för i denromska frågan.

– Tre till fem år i en transithall är enlång period. Är det bara dessa två frågor,information till de som ringer och stödtill de kommuner som redan startat ettprojekt, som ska gälla under dessa år?

Gunno Gunnmo från Delegationenbeskrev sitt engagemang.

– Jag skulle aldrig delta i detta arbeteom jag inte trodde på att det skulle för-bättra situationen för romer. Det som jagär duktig på är att jag vet hur man tar sigfram i statsapparaten. Det är tråkigt medde äldres inställning, men det är vårtarbete att återfå deras förtroende.

Lars Demetri uttryckte en förtröstan.– Nu har vi slutbetänkandet framför

oss, det kan jag leva med, även om dettar den tid det tar. Kanske kommer deäldre att ändra sig när de hör informatio-nen om detta möte.

Stefano Kuzhicov och Gregor lärlund.

Gregor Lärlund ger sin syn på saken.

Den 10-11 december i år anordnade FRAen konferens i Stockholm med anledningav European Union Minorities andDiscrimination Survey (EU-MIDIS), enny rapport om diskriminering Europasminoriteter, släptts. Det var den nionderapporten i år.

Till skillnad mot konferensen om jäm-likhet (se sidan 14) handlade denna kon-ferens till stor del just om Europas mestutsatta och diskriminerade folk, romerna.

Det var FRA:s ordförande sedan star-ten 2007, Anastasia Crickley, som inled-de konferensen.

– Vi lever i en värld som blir mindreoch mindre västerländsk i vår vardag ochändå så diskrimineras andra generationenmigranter. Vi lever i ett mycket intressantoch spännande Europa nu närLissabonfördraget trädde i kraft den 1december i år. Där finns ett ramverk mot

rasism så man kan verkligen säga att defundamentala rättigheterna är på agendanidag, sade Anastasia Crickley.

I den nya rapport som FRA kom mednyligen kan man läsa att inom nio områ-den i vardagslivet var romerna den gruppsom diskriminerades mest. Varannan romsade att de blivit diskriminerade minst engång det senaste året. I genomsnitt löpteen rom 4,6 gånger större risk att diskri-mineras. 54 % av romerna i Greklandsade att de blivit utsatta för brott. Deblev också oftast stoppade av polisen.Varje rom hade stoppats över tre gångerav polisen det senaste året i Grekland.

– I svåra tider är det alltid de fattigasom blir syndabockar. Det är viktigt att viistället satsar på de marginaliserade grup-perna och ger dem tillgång till utbildning,hälsovård, arbete och sunt boende. Jag ärmycket medveten om diskrimineringen

24 É Romani Glinda

Romer på agendanFundamental Rights Agency, FRA, är det EU-organ som mest arbetatför romernas sak. Sedan starten för några år sedan har man publice-rat ett stort antal undersökningar och enkäter om romernas situationi Europa och man har ett flertal gånger uttalat skarp kritik mot deländer som inte ger sina minoriteter fulltändiga rättigheter, sammasom övriga medborgare i landet kan åtnjuta.

Text: Bengt O Björklund och Mirelle Gyllenbäck Foto: Veronika Portik

Sharon Jåma, Tomas Hammarberg, Renate Hornung-Drau, Morten Kjœrum och Miranda Vuolasranta.

av romer och resande. Ofta ses den somom den var något som var deras eget fel.Romer bor eländigt och behandlas elän-digt. Deras situation är en stor utmaningför Europa. Det finns en stor potentialdär. Fundamentala rättigheter för alla ärvårt mål och våra rapporter får inte bligravkamrar på bokhyllan. Vi vill startadialoger på alla nivåer. Det är det som ärmålet med alla våra rapporter. Vi behövertänka på ett nytt sätt, vi behöver ett para-digmskifte i hur man tänker på funda-mentala rättigheter, i hur man ska närmasig de problem som är kopplade till del-aktighet, till hur lagarna efterlevs ochimplementeras, sade Anastasia Crickley.

Även den svenske Integrations- ochjämställdhetsministern Nyamko Sabunitalade om vikten av mänskliga rättigheter.

– Mänskliga rättigheter är en hörnsten ibygget Europa. EU handlar om värder-ingar och inte bara om en gemensammarknad. Mänskliga rättigheter tillhöralla oavsett vilken regering man har, menvad gör man när en regering bryter motinternationell lagstiftning? I århundradenhar romerna levt i samhällets utkant ochförtrycket av hbt personer bara ökar. Vimåste se till att ord blir till verklighet ochatt de mest sårbara omfattas av de mänsk-liga rättigheterna. Främlings fientlig hetenär stor i Europa idag. I Lissabonfördragetförstärks möjligheter till sanktioner motdem som utövar våld mot barn och kvin-nor och som håller på med trafficking.Det är viktigt att romerna, Europas mestsårbara grupp, integreras i samhället, attde skyddas mot våld. FRA spelar en storroll i att förverkliga fundamentala rättig-heter för alla, sade Nyamko Sabuni.

Morten Kjœrum är chef för FRA. – Det är passande att vi startar konfe-

rensen just i dag när det är Mänskliga rät-tighetsdagen. Europa blir allt mer mång-faldigt, vad gäller etnicitet, sexuell ori-entering, handikappade och så vidare.Men det är inte det som definierar vem viär. Det är viktigt att vi inte etnifierar soci-ala problem. Folk hindras från att kommain i affärer, på klubbar och andra anlägg-ningar på grund av sin etnicitet eller sex-

É Romani Glinda 25

uella läggning. De flesta som diskrimine-ras anmäler inte detta och diskriminering-en fortsätter. Men alla måste ha tillgångtill samma möjligheter och för att kunnaintegreras måste man ha en inkomst.

Morten Kjœrum menar att FRA kom-mer att vara bättre rustade under 2010 attkunna bekämpa diskriminering.

– Vi måste ge romerna en större möj-lighet att kunna göra sina röster hörda.Just nu håller Stockholmsprogrammet påatt implementeras i de olika länderna. År2010 är året då vi kommer att kämpa motfattigdom och social uteslutning, sadeMorten Kjœrum.

Mary Robinson är ordförande förRealising Rights: The Ethnical Globali -sation Initiative. Hon menar att kunskapenom mänskliga rättigheter måste bli större.

– Alla i hela världen måste förstå att dehar mänskliga rättigheter och vi måste setill att de förverkligas, men fokus på dettahar försvagats under den ekonomiska krissom råder, men vi måste fortsätta kämpamot den kroniska fattigdom som råderoch som just nu ökar på grund av krisen.Och det är hemskt att se hur populistiskapolitiker utnyttjar främlingsfientligastämningar för att kunna sprida sin hat-propaganda för sin egen vinnings skull.

Vad skulle en konferens av denna dig-nitet vara utan Tomas Hammarberg ochgivetvis var han där i den panel som följ-de. Han började med att tala om hur denekonomiska krisen påverkar de fattigaste.

– När den ekonomiska krisen slog tillgick regeringarna man ur huse för atträdda banker och storindustrier. Detta harskapat ett gap och nu har vi en socialkris. Romerna mördas i Östeuropa och debor under miserabla förhållanden.Politikerna i Europa står inte upp för demänskliga rättigheterna

Renate Hornung-Draus är chef förarbetsgivarorganisationerna i Tyskland.

– Det är företagen som ger jobb ochdet är inkomst som leder till mänskligarättigheter, men ett företag kan inte göraså mycket.

FRA:s chef Morten Kjœrum var ocksåmed i panelen.

– När migranter sägs upp från sitt arbe-te syns de inte i statistiken. Många avdessa människor arbetar under slavlikaförhållanden.

Miranda Vuolasranta, vice ordförande iERTF, talade om romernas situation.

– Romerna är de som diskrimineras mesti Europa. Situationen idag påminner omtiden före första världskriget med depres-sion och förföljelse av romer och judar. Detsista året har tjugo romer mördats i Europa,men var är alla mänskliga rättighetsaktivis-ter? Hur kan vi hindra en upprepning avdet som hände under trettiotalet?

Tomas Hammarberg menar att politi-kerna gömmer sig idag.

– Detta leder till att de legitimerarextremhögern. De flesta länder har fort-farande inte ratificerat de konventionersom handlar om migranter och rätten tillarbete. Det råder en tyst överenskommel-se mellan vissa länder att inte föra uppdetta på agendan.

Renate Hornung-Draus kastaded in enbrandfackla.

– Man kan inte bo i ett läger och vägrabli integrerad, man kan inte leva kultu-rellt annorlunda och kräva integrering,sade hon och pekade på vissa grupperspatriarkaliska strukturer med dess föråld-rade kvinnosyn.

Tomas Hammarberg replikerade.– Men samhället kan tåla att minoriteter

lever marginaliserade och man kan inte sepå EU medborgaren som en homogen figur.Vi får inte tvinga på någon en identitet. Vimåste ha tålamod och majoritetssamhälletfår inte tvinga på minoriteterna sin syn påverkligheten. Vi måste låta grupperna lösasina problem inom gruppen.

Morten Kjœrum menade att det vikti-gaste är att minoriteterna har tillgång tillmänskliga rättigheter.

– Men när det gäller rena brott motlagarna måste alla som bryter mot demstraffas. Vi måste involvera minoriteterna,

Morten Kjœrum.Mary Robinson.

�yamko Sabuni.Anastasia Crickley.

Välkomna till Förintelsens minnesdag på Fredsmuseum i Uppsala den 27 januari

Romernas förintelse, Samudaripé, är föga känd och blygsamt dokumenterad. I samband med förintelsens minneshögtid den 27 januari, visas “Den okända forintelsen”, en unik utställning, på Fredsmuseum,

Transnistrien och om hur de lyckades ta sig tillbaka till Rumänien. Filmen har gjorts av Fundatia Sociala Culturala och visades första gången i Sverige den 29 januari 2009.

27 januari 17.00 - Minneshögtid av förintelsens minnesdag, Vasasalen, Uppsala Slott

27 januari 18.00 - Invigning av utställningen ”Den okända förintelsen”, mingel och visning av

För mer information gå in på www.fredsmuseum.se eller www.romaniglinda.seKontakt: info@fredsmuseum.se, Tel. 018-500008

Utställare och ägare av utställningen: É Romani Glinda. Utställningen genomförs i samarbete med Fredsmuseeum i Uppsala

inte tvinga in dem i majoritetssamhälletshägn.

Om Miranda Vuolasranta var statschefskulle hon stå upp för de fattiga i Europa.

– Det handlar om moral och etik,menade hon. Om man vill hjälpa de mar-ginaliserade grupperna måste man invol-vera dem och börja från början.

Tomas Hammarberg menade att dethänder en hel del positiva saker idag,men att det inte är tillräckligt.

– Lagstiftningen finns, men den följsinte. Media har en stor roll. Allt för mångasprider hatpropaganda och främlingsfient-liga budskap. Skolorna måste prioriterariktiga värden, sådant som de kan stå för.

Renate Hornung-Draus menade att vihar ett ansvar att integrera minoriteterna iekonomin.

– Vi måste stödja entreprenörskap i demarginaliserade samhällena. Men detkräver att barnen går i skolan.

Morten Kjœrum menade att stereoty-piskt tänkande inte är något uppenbart.

– Många ser sig inte som kristen ellerhomofob, de bara gör och tänker som dealltid har gjort. Det är det lokala samhäl-let som måste stå upp för de mänskligarättigheterna och media måste bli bättrepå att följa de mänskliga rättighetskon-ventionerna.

Miranda Vuolasranta menade att detinte är lagstiftning som saknas.

– Vi har gått igenom så många lagstift-

ningar och resolutioner, men få länderimplementerar dessa. Vi måste nu se tillatt vi kan straffa de länder som inte följerkonventionerna om mänskliga rättighe-terna. Media har en stor roll när det gäl-ler att påverka attityder. Vi har funnits iEuropa i tusen år och ändå ses vi fortfa-rande som utlänningar, sade hon.

Renate Hornung-Draus talade om fri-heten att kunna byta religion och berätta-de om ett fall där en man som bytt religi-on avrättats.

Tomas Hammarberg manade till försik-tighet.

– Den stereotypa bilden är farlig, vimåste vara försiktiga.

Miranda Vuolasranta höjde också ettvarningens finger.

– Jag kan inte tåla kriminella inslag ien kultur. Många har sagt att den romskakulturen är en kriminell kultur. Det ärfarligt att säga så.

Dag 2Under konferensens andra dag taladeCzslaw Walek, minister för mänskligarättigheter i Tjeckien, ett land med cirka200 000 romer. Hans anförande inledsmed en historia om en romska familjvars hus brandbombades och en treårigflicka släpptes nyligen ut från sjukhusetdär hon behandlats för svåra brännskadori åtta månader.

– Jag är inte glad över mitt lands situa-

26 É Romani Glinda

Miranda Vuolasranta.

tion. I FRA:s nya rapport visar alarme-rande siffror på situationen i mitt land.Det är viktigt att vi gör något för att för-bättra situationen.

Det är ofta vanliga medborgare somdiskriminerar, oftare än extremhögern.Även om det säkert var extremhögernsom kastade in den molotovcocktail somskadade den romska familjen.

– Flickan lever, men har ärr för livet.Polisen har arresterat fyra personer ochregeringen har börjat ta tag i problemetmed extremhögern. Man har skickat utsignaler att diskriminering,, hat och våldinte tolereras. Men det är svårt att förändrasituationen. Ett upprop på Facebook underappellen Befria Tjeckien från romernasamlade under några dagar tiotusentalsmedlemmar. Varför? Jag vet inte.Värderingar är ofta något som ärvs och föratt göra några förändringar måste vi börjai utbildningssystemet. Men att integreraromer är komplicerat. Staten har inte maktnog att påverka de lokala samhällena.

2005 gjordes en undersökning iTjeckien. Den visade att romerna diskri-minerades på 330 olikas områden.

– Efter en dom i Europadomstolen för-bereder den tjeckiska regeringen enförändring av de romska barnens skolgång.Vi har bildat en myndighet som enbart skaha kontakt med de lokala myndigheternaoch som ska finnas på plats. Den ska arbe-ta för romernas sociala inklusion.

FRA konferensen avslutades av ChristerHallerby, stadssekreterare för integrations-och jämställdhetsdepartementet.

– Fokus under denna konferens harvarit tillämpningen av alla internationellakonventioner, men även av nationelllagstiftning och hur vi ska förbättra justtillämpningen av dessa. Vad är det somhar lett till den fruktansvärda behandling-en av romska kvinnor och barn runtomkring i Europa och vad kan vi göra föratt förhindra att det sker. Den här konfe-rensen har även fokuserat på marginalise-rade grupper, de som är mest troliga attblir utsatta för våld, diskriminering ochexkludering inom den Europeiska unio-nen, sade han.

Czslaw Walek.

Välkomna till Förintelsens minnesdag på Fredsmuseum i Uppsala den 27 januari

Romernas förintelse, Samudaripé, är föga känd och blygsamt dokumenterad. I samband med förintelsens minneshögtid den 27 januari, visas “Den okända forintelsen”, en unik utställning, på Fredsmuseum,

Transnistrien och om hur de lyckades ta sig tillbaka till Rumänien. Filmen har gjorts av Fundatia Sociala Culturala och visades första gången i Sverige den 29 januari 2009.

27 januari 17.00 - Minneshögtid av förintelsens minnesdag, Vasasalen, Uppsala Slott

27 januari 18.00 - Invigning av utställningen ”Den okända förintelsen”, mingel och visning av

För mer information gå in på www.fredsmuseum.se eller www.romaniglinda.seKontakt: info@fredsmuseum.se, Tel. 018-500008

Utställare och ägare av utställningen: É Romani Glinda. Utställningen genomförs i samarbete med Fredsmuseeum i Uppsala

É Romani Glinda

Välkomna till Förintelsens minnesdag på Fredsmuseum i Uppsala den 27 januari

Välkomna till Förintelsens minnesdag på Fredsmuseum i Uppsala den 27 januari

Välkomna till Förintelsens minnesdag på Fredsmuseum i Uppsala den 27 januari

Välkomna till Förintelsens minnesdag på Fredsmuseum i Uppsala den 27 januari

Välkomna till Förintelsens minnesdag på

Romernas förintelse, Samudaripé, är föga känd och blygsamt dokumenterad. I samband med förintelsens minneshögtid den 27 januari, visas “Den okända forintelsen”, en unik utställning, på Fredsmuseum,

ransnistrien och om hur de lyckades ta sig tillbaka till Rumänien. TFilmen har gjorts av Fundatia Sociala Culturala och visades första gången i Sverige den 29 januari 2009.

Romernas förintelse, Samudaripé, är föga känd och blygsamt dokumenterad. I samband med förintelsens minneshögtid den 27 januari, visas “Den okända forintelsen”, en unik utställning, på Fredsmuseum,

ransnistrien och om hur de lyckades ta sig tillbaka till Rumänien. Filmen har gjorts av Fundatia Sociala Culturala och visades första gången i Sverige den 29 januari 2009.

Romernas förintelse, Samudaripé, är föga känd och blygsamt dokumenterad. I samband med förintelsens minneshögtid den 27 januari, visas “Den okända forintelsen”, en unik utställning, på Fredsmuseum,

ransnistrien och om hur de lyckades ta sig tillbaka till Rumänien. Filmen har gjorts av Fundatia Sociala Culturala och visades första gången i Sverige den 29 januari 2009.

Romernas förintelse, Samudaripé, är föga känd och blygsamt dokumenterad. I samband med förintelsens minneshögtid den 27 januari, visas “Den okända forintelsen”, en unik utställning, på Fredsmuseum,

Filmen har gjorts av Fundatia Sociala Culturala och visades första gången i Sverige den 29 januari 2009.

Romernas förintelse, Samudaripé, är föga känd och blygsamt dokumenterad. I samband med förintelsens minneshögtid den 27 januari, visas “Den okända forintelsen”, en unik utställning, på Fredsmuseum,

Filmen har gjorts av Fundatia Sociala Culturala och visades första gången i Sverige den 29 januari 2009.

27 januari 17.00 - Minneshögtid av förintelsens minnesdag,

27 januari 18.00 - Invigning av utställningen ”Den okända förintelsen”, mingel och visning av

För mer information gå in på wwwKontakt: info@fredsmuseum.se,

27 januari 17.00 - Minneshögtid av förintelsens minnesdag,

27 januari 18.00 - Invigning av utställningen ”Den okända förintelsen”, mingel och visning av

.fredsmuseum.se eller wwwFör mer information gå in på wwwel. 018-500008TTel. 018-500008Kontakt: info@fredsmuseum.se,

V27 januari 17.00 - Minneshögtid av förintelsens minnesdag,

27 januari 18.00 - Invigning av utställningen ”Den okända förintelsen”, mingel och visning av

.romaniglinda.se.fredsmuseum.se eller www

asasalen, Uppsala SlottVVasasalen, Uppsala Slott

27 januari 18.00 - Invigning av utställningen ”Den okända förintelsen”, mingel och visning av

asasalen, Uppsala Slott

27 januari 18.00 - Invigning av utställningen ”Den okända förintelsen”, mingel och visning av

Kontakt: info@fredsmuseum.se,

Utställare och ägare av utställningen: É Romani Glinda. Utställningen genomförs i samarbete med Fredsmuseeum i Uppsala

el. 018-500008TTel. 018-500008Kontakt: info@fredsmuseum.se,

Utställare och ägare av utställningen: É Romani Glinda. Utställningen genomförs i samarbete med Fredsmuseeum i UppsalaUtställare och ägare av utställningen: É Romani Glinda. Utställningen genomförs i samarbete med Fredsmuseeum i UppsalaUtställare och ägare av utställningen: É Romani Glinda. Utställningen genomförs i samarbete med Fredsmuseeum i UppsalaUtställare och ägare av utställningen: É Romani Glinda. Utställningen genomförs i samarbete med Fredsmuseeum i Uppsala

Eldsjälen framför allt bakom högtidlighe-ten i Rinkeby är författaren GunillaLundgren som tillsammans med skriben-ten Lotta Silfverhielm varje år driverprojektet till sitt slut. Det är nobelprista-garen i litteratur man riktar in sig på,men det är inte alltid de kan komma. I årvar det alltså kemiprisvinnarenVenkatraman Ramakrishnan som antogutmaningen att komma till denna multi-kulturella del av Sverige.

– Det är nittonde gången som vi taremot en nobelprisvinnare här på bibliote-ket i Rinkeby. Varje år är det nya klasseroch nya lärare som är med och gör pre-sentationen. I år är det klass 8 AC iRinkebyskolan och klass 8 iBredbyskolan som ligger bakom åretshäfte. Det är underbart att ge dessa barn

denna möjlighet att växa upp mednobelpriset, sade Gunilla Lundgren.

I häftet görs alltid en översättning tillvinnarens språk, som i år blev på tyskaeftersom litteraturprisvinnaren var HertaMüller. För att visa på bredden av kultu-rerna i Rinkeby hälsades pristagaren väl-kommen på tretton olika språk, blandannat på romanés, men i Rinkeby talasdet cirka hundra olika språk.

– Vi gör studiebesök och studerarAlfred Nobel. Herta Müller kommer intei år, men vi är lika glada för att vi harkemivinnaren VenkatramanRamakrishnan här. Till er barn vill jagsäga att det har varit så roligt och ni harvarit så duktiga, sade Gunilla Lundgren.

Så som seden är varje år inleddes hög-tidligheten med ett luciatåg med barn

28 É Romani Glinda

Årets nobelpristagare i RinkebyAtt det kommer en nobelpristagare till Rinkeby bibliotek varje år har blivit till en tradition ochnågot som många ser fram emot under hela året. Det hela började 1988 när kulturvetaren EllyBerg kom på idén att göra ett häfte till �aguib Mahfouz, det årets litteraturprisvinnare. Alltsedan dess har barn och ungdomar i Rinkeby arbetat med �obelpriset genom att skriva ochteckna ett häfte till olika nobelpristagare och allt sedan dess har en nobelprisvinnare besöktbarnen och fått uppleva ett svenskt luciafirande. Den nobelpristagare som besökte barnen på biblioteket i år var Venkatraman Ramakrishnan,en av årets tre vinnare i kemi.

Text: Bengt O Björklund Foto: Rosario Ali Taikon

GunillaLundgren,översättarenkarin Löfdahl,regeringensattaché, Patrik�ilsson, DrRamakrishnansfru, barnboks -författtarenVeraRosenberrysamt pristaga-ren själv.

från Askebyskolan. Det är en härligblandning av etniska tillhörigheter. Ärdet inte även muslimska tjejer som ärmed i vita huvudkläden? Vackerskönsång är det och stämningen är tät idet mörklagda biblioteket när barnensljusa röster klingar ut i den sena efter-middagen.

Sedan presenterar barnen sitt arbete förpristagaren. De berättar om Rinkeby ochom sitt arbete med nobelpriset.

– Tack för att ni har bjudit in mig tilldenna dag, sade en glad VenkatramanRamakrishnan. Jag är som ni vet en pro-dukt av tre länder, född i Indien, studerati USA och numera bor jag i England. Sådet är trevligt att se en sådan internatio-nell blandning.

På porträttet som barnen hade gjort av

É Romani Glinda 29

honom hade han skägg, vilket han intehar längre.

– Efter attackerna på World TradeCenter 2001 var jag tvungen att raka bortskägget så att jag inte skulle bli stoppadpå alla flygplatser hela tiden.

Den pojke som fick representera denromska befolkningen i Rinkeby och hälsaVenkatraman Ramakrishnan välkommen

bild inom fotbollen är inte Zlatan somman skulle kunna tro utan Messi. Petrotrivs i Rinkeby där hans pappa driver ettsnickeri och hans mamma jobbar före-byggande mot droger. Han har tre bröderoch en syster. Han är näst äldst.

När vi lämnar biblioteket tar vi avskedav en mycket nöjd Gunilla Lundgren.Även detta år har allting klaffat.

på romanés var Petro Szoppe, släkt medden kände radioprofilen Adam Szoppe.Hur ser han på framtiden?

– Jag vill fortsätta på Spånga gymna-sium, svarar han kortfattat. Kanske kanjag bli bilmekaniker.

Ibland är Petro med Adam och pratar iradion, men hans stora intresse är attspela fotboll som anfallare och hans före-

Initiativtagaren Elly Berg tillsammans med maken Elias Berg.Rinkebyskolans rektor Börje Ehrstrand tillsammans med pristagaren.

Petro Szoppe.Venkatraman Ramakrishnan tillsammans med Gunilla Lundgren.

Ett sant multikulturellt luciatåg underhöll med skönsång.

Detta behövs för 8-10 personer

1 kg Nöt kött5 st Gula lökar 4 st Vitlöksklyftor6 st Selleristjälkar2 st Stark färsk paprika2 msk Paprikapulver2 msk Brödkummin1 tub Tomatpuré 3 st Morötter 4 st Köttbuljongs tärningar5 st Paprikor8 st Tärnade potatisarOlivolja och vattenSalt och peppar

Gör så här:Skär köttet i 3 cm stora tärningar. Grovhacka löken,selleri och den starka paprikan. Behåll kärnorna omdu vill ha extra stark gulasch. Fräs allt tillsammansmed köttbitarna i olja i en stor tjockbottnad gryta.När köttet är brunt och löken mjuknat, tillsätt kum-min, paprikapulver och tomatpuré. Späd sedan medbuljongen.Rensa paprikorna och dela hälften i små tärningar,hälften i större bitar. Lägg i tärningarna i grytan ochlåt sjuda under i ca en timme.Skala och skiva potatisen och morötterna i kuber.Lägg i potatisen, morötterna och de större paprikabi-tarna och låt det sjuda ytterligare 30 minuter. Smakaav med salt och peppar.

Smaklig måltid!

30 É Romani Glinda

Ungersk Gulasch

É Romani Glinda 31

Gado trubúl 8-10 ženénge

1 kg Guruvanó mas5 st Galbune purumá4 st Sír6 st Selleri 2 st Ito pipárka 2 msk Mardí pipárka2 msk Kememágo1 tubo Ličardé peredeiči3 Morkojá4 st Buljónora5 st Paprika8 st Kolompírilon thaj pipéri Olivésko vulój thai paj

Ker gadeá:Šin o mas andé siné kotorá pe 3 centimetorá. Šin lepurumá, é selleri thaj le ítsi piperči ande sanékotorá. Te kames maj íto xabén, muk vi le semíntsiandre ande é tigája. Pek sa ande jekh than le masésaande o vulój, ande jekh barí tigája.Kana o mas la péski farba thaj le purumá kovlilé,maj tho o kememágo thaj le ličardé peredeiči. Šorandre o buljonó, thai jekh thaj dopáš litra paj.Vužár andrál le baré piperči, šin pe dopáš ande sinékotorá, le kavér så areslé oprál ande maj baré kotorá.šor andré le siné kotorá anda é pipárka, thaj muk tečiról ande jekh čáso.Řánde le kolompíra thaj le morkojá, šin ande kotorá.Šor andre le kolompíra, morkojá thaj le maj baréšindé piperči. Muk te čiról ande 30 minutsi.Te kamés hamisár jekh xumér thaj čiráv galúški.

Xan pe sastimaste!

Ungrikísko Gúlaš

Te avél Baxtaló tumaro krečuno thai ó bers ó nevo!

AvsändareÉ Romani GlindaEgnahemsvägen 58se-141 37 HuddingeSweden

B PortoBetalt

KALLELSEEr organisation/förening kallas till ett konstituerande sammanträde för att bilda en nationell paraplyorga-nisation som ska söka medlemskap i European Roma and Travellers Forum ERTF. Sammanträdet kom-mer att äga rum den 9 januari 2010 kl 14.00 på RKC/Romsk kultur center i Stockholm.

BakgrundSom många av er redan känner till har European Roma and Travellers Forum ERTF under sommarenskickat ut information om möjlighet att registrera sin romska förening/organisation hos dem. Kravet föratt få bli medlem i ERTF är att varje land har bildat en paraplyorganisation. Den i sin tur ska välja sindelegat/delegater och suppleanter som ska representera sitt land. Nu har tiden kommit, om än sent. Undersommaren har ett antal romska organisationer anmält sitt intresse till ERTF och vi har nu fått tillbakanamnen på de organisationer som har registrerat sig och de blir härmed kallade till det konstituerandemötet i Stockholm för att bilda den paraplyorganisation som ska representera Sverige och dess föreningar.

Därför kallas ni organisationer och föreningar som i första hand har ansökt och lämnat er intresseanmä-lan till ERTF. Alla andra föreningar som vill, och är intresserade, är också välkomna att delta i bildandetav paraplyorganisationen som ska vara Sveriges kontaktyta mot European Roma and Travellers Forum iStrasbourg.

Efter bildandet av den nya paraplyorganisationen kommer vi att kalla till ett samrådsmöte där förening-arna stödjer och ansluter sig till den nya organisationen och samtidigt väljer en delegat och tre supplean-ter till forumets plenarförsamling som kommer att ske den 23-25 februari 2010.

Under mötet i Stockholm kommer det även att diskuteras om möjligheten att etablera en nationell para-plyorganisation som i framtiden ska vara romernas språkrör till regeringen och andra internationellakontakter.

Den nationella paraplyorganisationen kommer att ge romerna en gemensam röst i det egna landet ochkommer samtidigt att kunna ge legitimitet åt romernas företrädare. En sådan organisation kan underlättadialogen och samarbetet med regeringen i landet. Den kan också komma att erkännas som regeringenspartner vid hanteringen av frågor som rör romer.

För mer information kontakta Stefano Kuzhicov, Delegat i plenarförsamlingen Tel: 042-10 78 98 e-post: stefano.kuzhicov@helsingborg.seLars Demetri, Representant för IREM (Internationella Romska Evangeliska Missionen) Tel 0704-671 702 E-post: lars.demetri@romsktkultucentrum.seSoraya Post, Styrelseledamot i ERTF Tel: 070-49 213 89 E-post: sorayapost@hotmail.com

Annons